kursinformation konflikt och konsensus i samtiden · 1 samhÄlls- och kulturanalys institutionen...
Post on 30-Oct-2020
3 Views
Preview:
TRANSCRIPT
1
SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV
Kursinformation
Konflikt och konsensus i samtiden
Kurskod: 740G60
Vt 2014
Kursansvarig lärare: Kenneth Petersson: kenneth.petersson@liu.se
Urkund: kenpe31.liu@analys.urkund.se
2
KURSBESKRIVNING
Kursens mål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- Identifiera och analysera sociala och kulturella värden i samtiden med hjälp av olika
samhällsvetenskapliga perspektiv
- Redogöra för kontinuitet och förändring i samtida välfärdsmodeller
- Problematisera och analysera konsekvenserna av olika välfärdsmodeller ur individ-
såväl som samhällsperspektiv
- Tillämpa kvalitativ textanalys i tolkningen av samtida empiriskt material
Kursinnehåll
Kursen belyser samtida samhällen och deras mångfald med fokus på sociala och kulturella
värden inom skilda sociala praktiker. Tonvikten ligger på vardagslivets mångfald i
välfärdssamhällen. Kursen behandlar vidare olika välfärdsmodellers uppkomst, framväxt och
omdaning, samt olika perspektiv på medborgarskap. I kursen betonas särskilt de sinsemellan
relaterade dimensionerna klass, genus, etnicitet och generation och deras relation till olika
välfärdsmodeller. Inom ramen för kursen orienterar sig studenterna i kvalitativ textanalys av
samtida samhälls- och kulturyttringar.
Medverkande lärare
Marianne Abramsson, Björn Alm, Daniel Björklund, Anna Bredström, Mats Brusman,
Magnus Dahlstedt, Stefan Johnsson, Mathias Martinsson, Kenneth Petersson (Kursansvarig),
Zoran Slavnick.
Arbetsformer
Undervisningen grundar sig på olika studentaktiva arbetsformer. Undervisningen sker genom
föreläsningar, grupphandledningar, gruppvisa och individuella skriftliga uppgifter samt
examinationer i forum.
Information om lokaler finns på http://www.isv.se/ska
Kursens uppläggning: examinationer och seminarieuppgifter
Kursen examineras både muntligt och skriftligt genom tre examinerande moment, det första
är en mindre skriftlig reflektionsuppgift i anslutning till seminarier, det andra en i grupp
författad vetenskaplig uppsats och det tredje en hemtentamen. Examinationsuppgifterna
presenteras utförligare nedan. Kriterier för betyg återges i samband med beskrivning av
respektive examinationsuppgifter. Se även allmänna kriterier för kunskapsområde 1, bilaga 1.
Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter, med undantag för seminarieuppgifterna, granskas via
Urkund. Inrapportering av examinationsuppgifterna sker senast 12 arbetsdagar efter
examinationsdatum. Kursansvarig Kenneth Petersson är examinator, Anna Bredström, Daniel
Björklund och Mats Brusman är medbedömande lärare på olika moment.
3
Om ni blir underkända på någon examinationsuppgift kommer ni att erbjudas möjlighet till
omexamination vid senare tillfälle, närmare bestämt vecka 35.
För att erhålla slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts.
Studenten ska även ha deltagit i samtliga obligatoriska moment. Den avslutande individuella
uppgiften avgör slutbetyget på kursen. Slutbetyg på kursen är G eller VG.
Föreläsningar med tillhörande litteratur (Fullständig litteraturlista inklusive ytterligare
referenslitteratur återfinns på ss. 18-21 i kursinformationen).
V. 14
31/3 Kenneth Petersson: Den sociala frågans återkomst. En rekonfigurering av den sociala
dimensionen inom europeisk välfärd.
Litteratur som berörs:
Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014) “Den sociala frågans återkomst” i
Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo (red.) Styrningskonst på
utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund; Studentlitteratur.
Kap. 8.
Referenslitteratur:
Hultqvist, Kenneth & Kenneth Petersson (red.) (1995) ”Nutidshistoria: några inledande
utgångspunkter” i Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk
problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi,
feminism och bio-politik. Stockholm: HLS Förlag.
Olsson, Ulf & Kenneth Petersson (2007) Tönnies som epistemisk figur i samtidens
styrningsproblematik i Johannes Fredriksson & Esbjörn Larsson (red.), Att rätt förfoga
över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning. Uppsala: Opuscula
Historica Upsaliensia 34
1/4 Mathias Martinsson: Kvalitativ analys av texter
Litteratur som berörs:
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan).
kapitel 1, 3.
Referenslitteratur:
Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (andra upplagan). Kap
15.
1/4 Magnus Dahlstedt: Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet.
Litteratur som berörs: Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt
millennium. Stockholm: Liber. Kap 1 & 2.
Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity
Press (finns I flera upplagor). Kapitel 1-3, 9.
4
3/4 Anna Bredström: Intersektionalitet, medborgarskap och etnicitet.
Litteratur:
*Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity
Press: s. 10–24.
Carbin, Maria (2010). Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik.
Stockholm: Stockholms universitet, 2010, kapitel 1 och kapitel 6: s. 11-20, 159-168. Finns
tillgänglig via internet:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-
samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf
Chávez, K. R. (2010). Border (In)Securities: Normative and Differential Belonging in
LGBTQ and Immigrant Rights Discourse. Communication & Critical/Cultural Studies,
7(2): 136–155. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).
Lister, Ruth (2003). Citizenship: feminist perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan,
kaptel 3,4,5: s. 48–142.
* Human Rights Watch/ Immigration Equality (2006) Family unvalued. Discrimination,
denial, and the fate of binational same-sex couples under U.S. law. New York: HRW/IE:
s. 52–60, 111–116. Ett utdrag ur den rapport som analyseras av Chávez, se referens ovan.
Hela rapporten finns tillgänglig på: http://www.hrw.org/reports/2006/05/01/family-
unvalued-0
*Kompendium 1 – urval av artiklar om intersektionalitet och medborgarskap från fack- och
kulturtidskrifter.
*Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage, kapitel 2: s. 26–37.
Referenslitteratur
Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity
Press
Tollin, Katharina (2011). Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-
2006. Stockholm : Stockholms universitet
Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage
V. 15
10/4 Marianne Abramsson: Ålder, medborgarskap, välfärd.
Litteratur:
Andersson, Lars (2008) ”Bilden av äldre”. I Andersson Lars (red) Ålderism, s 41–62. Lund:
Studentlitteratur.
Gaunt, David (2013) ”Kulturell och social ojämlikhet.” I Andersson, Lars (red)
Socialgerontologi, s 93–118. Lund: Studentlitteratur
V. 17
22/4 Anna Bredström: Diskursanalys.
Litteratur:
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, kapitel 8: s. 305–
358.
Bolander, Eva och Andreas Fejes (2009) Diskursanalys, i Fejes, Andreas och Robert
Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber, ss. 81–105.
5
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur, kapitel 1: s.7–30.
24/4 Björn Alm: Kulturbegreppet.
Litteratur:
Eriksen - Hylland, Thomas (2010a) “The challenges of anthropology”. International Journal
of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010
Kan hämtas på http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf
Eriksen – Hylland, Thomas (2010b) Kapitel 1 & 4: ‘Anthropology: Comparison and
context’ & ‘The social person’, i Small Places, Large Issues: An Introduction to Social
and Cultural Anthropology (3rd Edition). London. Pluto Press. Kapitel 1 & 4. Kan hämtas
på
http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10479812&p00=small%20pl
aces%2C%20large%20issues
25/4 Stefan Jonsson: Om modernitet.
Litteratur:
Jonsson, Stefan (2005) Tre revolutioner: En kort historia om folket; 1789, 1889, 1989.
Stockholm: Norstedts. Kap 1.
Berman, Marshall (2012) Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet, Lund:
Arkiv. Kap 1&2.
28/4 Zoran Slavnic: Vägen till utanförskap. Sociala och kulturella värden i ljuset av
välfärdsstatens förändring.
Litteratur:
Slavnic, Zoran (2006) ”Informell ekonomi och välfärdssamhället i omvandling.” I E.
Gunnarsson, A. Neergaard & A. Nilsson (red.) Kors & tvärs. Intersektionalitet och makt i
storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag.
Schierup, Carl-Ulrik, Karin Krifors & Zoran Slavnic (2013) ”Social exkludering – om
migration och social utsatthet.” I Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red) (2013).
Kap. 9.
28/4 Magnus Dahlstedt: Demokrati på svenska? Bildning, nationella fantasier och
medborgarskap.
Litteratur:
Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt
millennium. Stockholm: Liber. Kap.3 & 4.
*= Finns i mappen kursdokument på LISAM.
6
EXAMINATIONSUPPGIFTER.
Examinationsuppgift 1/Seminarieuppgifter
I kursen ges två olika tematiska seminarier varvat med föreläsningar som är relaterade till
respektive seminarium. Seminarierna kräver närvaro då seminariedeltagandet och inläsning
av litteratur inför seminarierna (både enskilt och i grupp) utgör en viktig grund för att senare
kunna klara av den individuella examinationsuppgiften (hemtentamen). Seminarierna under
kursen utgör sålunda ett stöd för kunskapsutveckling, problematisering och förståelse av läst
text. Seminarierna är ett led i närläsningen av kurslitteraturen och de frågor som ställs under
seminariet skall leda till en öppen diskussion som kan hjälpa alla att tillägna sig och på ett
bättre sätt förstå litteraturen. Under seminarierna kan deltagarna t. ex. ta upp begrepp,
relationer mellan olika begrepp, resonemang som är svåra att följa, som kan tyckas
problematiska etc. Samtliga medverkande bidrar till den gemensamma läroprocessen genom
sitt aktiva deltagande.
Det är viktigt att de texter som ligger till grund till varje seminarium läses noggrant. Vid varje
seminarietillfälle skall respektive grupp formulera en eller två frågor utifrån den
kurslitteratur som skall behandlas under seminariernas två olika teman och som gruppen får
i uppdrag att diskutera, problematisera vidare och diskutera konsekvenser och eventuellt nya
möjlighetsvillkor för att vidareutveckla frågan i fråga!
Seminarieledare noterar frågorna och leder seminariet. Alla skall vara beredda att aktivt delta
i diskussionen.
Meddela seminarieledaren senast tre dagar innan seminariet om ni är förhindrade att närvara.
Seminariefrågor skickas till seminarieledaren senast två dagar före seminariet.
I anslutning till seminarierna kommer varje student att få två reflektionsuppgifter, baserade
på en eller två frågor, knutna till respektive seminarieteman och som skall besvaras skriftligt
och individuellt på max 1 A-4-sida.
Seminarieledare är: Anna Bredström (forumgrupp 1 och 2) (anna.breström@liu.se), Daniel
Björklund (forumgrupp 3-4) (daniel.björklund@liu.se), Kenneth Petersson (forumgrupp 5
och 6 (kenneth.petersson@liu.se).
Texterna skickas till respektive grupps seminarieledare via mail (ej urkund) senast den 23/4.
Seminarietema 1 8/4: Tema: Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet
Fokus för seminarier: Hur olika välfärdsmodeller har uppstått, vad som kännetecknar olika
välfärdsmodeller och vilka konsekvenser olika välfärdsmodeller kan få i förhållande till
medborgarskap, migration, etnicitet etc.
Följande litteratur behandlas under seminariet:
Obligatorisk litteratur:
Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard (2013) Migrationens och etnicitetens epok. Kritiska
perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. Kap 2, 5, 9.
Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity
Press (finns I flera upplagor). Kapitel 1-3, 9.
Referenslitteratur
7
Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Statsvetenskapliga
institutionen, Uppsala universitet. Kapitel 1 och 7.
Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber. Kapitel 4-6, 9-12.
Olsson, Ulf, Kenneth Petersson & John Krejsler (2011) ”’Youth’ making us fit: On Europe as
operator of political technologies.” European Educational Research Journal. Vol. 10, No.
1. 1-10.
Carl-Ulrik Schierup, Poe Hansen & Stephen Casles (2006) Migration, Citizenship, and the
European Welfare State. A European Dilemma. Oxford: Oxford U. P. Kap.1, 2 och 8.
Åmark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och
Sverige. Umeå: Borea. Kapitel 1-3, 6, 8.
Seminarietema 2 15/4: Tema: Maskulinitet, intertextualitet och medborgarskap
Fokus för seminariet: Att problematisera intersektionella perspektiv på maskulinitet och
medborgarskap.
Följande litteratur skall behandlas under seminariet:
Obligatorisk litteratur
Egeberg Holmgren, Linn (2011). Kapitel 3. Kan man vara feminist? Om man är man alltså,
ur IngenMansLand: om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets
politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011, s. 28–48. Finns på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853
Hill Helena, (2010) En riktig revolutionär: klass, kön och politiskt motstånd i den svenska 68-
vänstern, Norma, nr. 2/2010: 115–131. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).
Norocel, Ov Cristian (2013) Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i
Sverige. En feministisk analys, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism,
specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 45–67. Finns på:
http://www.tidskriftenarkiv.se/index.php/hem/rt/printerFriendly/2000-6217.2.2/0
Wasshede, Catrin (2005) Skägg eller kjol? Unga aktivistmän om maskulinitet och
femininitet, i Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i
heteronormativitetens gränstrakter, red. Thomas Johansson, Göteborg: Daidalos, s. 81–
114.
Referenslitteratur
* Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, kapitel 3.
Egeberg Holmgren, Linn (2011). IngenMansLand: om män som feminister,
intervjuframträdanden och passerandets politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853 (Särskilt kapitel 4)
Johansson, Thomas (red.) (2005) Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i
heteronormativitetens gränstrakter, Göteborg: Daidalos.
* Wasshede, Cathrin (2008). "Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?": om
motsägelsefulla maskulinitetspositioner i den utomparlamentariska vänstern, i Fronesis:
Feminismen och vänstern, nr. 25–26: s. 145–14
Work-shop diskursanalys
8
Under kursen kommer det att ges ett övningstillfälle i diskursanalys i form av en workshop.
Övningen är knuten till Anna Bredströms föreläsning där hon introducerar diskursanalys som
metod samt presenterar centrala begrepp hos några olika diskursanalytiska inriktningar.
Tanken är att föreläsningen tillsammans med workshopen ska förbereda er inför
examinationsuppgift 2 där ni kommer att använda diskursanalys som metod (se vidare
information om gruppessä nedan).
Syftet med workshoptillfället är att ni med hjälp av grundläggande diskursanalytiska begrepp
och verktyg skall ges möjlighet att omsätta och praktisera dessa på ett urval av konkreta
texter under övningstillfället. Workshopen kommer att äga rum i så kallade parallella
stationer, baserat på gällande gruppindelningar, med stöd av undervisande lärare.
Workshopen är obligatorisk och kräver ett deltagande. Vid eventuellt förhinder att delta
kompletteras detta med skriftlig inlämningsuppgift.
Workshopledare är Daniel Björklund, Mats Brusman och Kenneth Petersson.
Mer information om workshopen kommer att ges under kursens gång!
Litteratur för detta tillfälle.
Obligatorisk litteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, kapitel 8: s. 305–
358.
Bolander, Eva och Andreas Fejes (2009) Diskursanalys, i Fejes, Andreas och Robert
Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber, ss. 81–105.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur, kapitel 1: s.7–30.
EXAMINATIONSUPPGIFT 2
Vetenskaplig uppsats
Under veckorna 14-18 får varje grupp i uppgift att, i första steget, formulera en idé, med
inspiration från seminarierna, föreläsningar och kurslitteratur till en skriftligt vetenskapligt
gruppuppsats motsvarande 10-12 sidor (om vetenskaplig uppsats se nedan). I ett andra steg
att arbeta vidare med ett synopsis som på ett mer utvecklat och utarbetat sätt presenterar
syfte, frågeställningar, metod osv (se nedan för steg 2). Grundtanken för denna uppgift är att
varje grupp tar sin utgångspunkt i något av våra mer eller mindre för-givet-tagna sociala- och
kulturella värden och som präglar vårt tänkande i såväl vardagslivet som på de mer
allvarsamma politiska arenorna. Det kan t ex handla om värdeuttryck som demokrati,
jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, trygghet, solidaritet, delaktighet, frihet, modernisering osv,
dvs. värdeuttryck som vi mer eller mindre är eniga om och som det råder konsensus kring.
Uppgiften blir att närmare, med hjälp av text/diskursanalys, problematisera något av dessa
värden. Inte sällan uppstår det konflikter när man i politisk mening förflyttar sig från den
retoriska sfären (t ex när det gäller talet om demokrati, inflytande osv) till den sfär där saker
och ting skall omsättas i praktiken (hur åstadkommes och praktiseras t ex inflytande). Med
9
hjälp av tillämplig kurslitteratur (minst 4 texter) blir uppgiften att analytiskt skärskåda något
eller några centrala dokument inom det område ni valt och på så sätt problematisera
spänningsfältet mellan konsensus och konflikt. Ett exempel på detta kan vara skolväsendets
strävan att försöka iscensätta och förverkliga den så kallade demokratiska värdegrunden inom
skolans område, dvs försök att få alla elever att investera i och bekänna sig till skolans
värdegrund. Dessa försök och strävanden mynnar ut i återkommande dokument från
exempelvis Skolverket.
Denna analysuppgift gör inte att man blir en fullfjädrad diskursanalytiker, men det är ett
tillfälle att pröva de analytiska verktyg som innefattas i ett diskursanalytiskt perspektiv.
Allmänt om vetenskaplig uppsats
I enlighet med programhandboken karakteriseras en vetenskaplig uppsats enligt följande:
En vetenskaplig uppsats hör till genren akademiska arbeten som ställer krav på vetenskaplig
akribi, dvs exakthet och noggrannhet, forskningsetik och kritisk analys. Det som framställs i
en vetenskaplig uppsats skall vara välgrundat såväl empiriskt som teoretiskt, samt förankrat i
källor och vetenskaplig litteratur. Syfte, frågeställningar, metod och teori skall klart framgå.
Vidare skall hänvisningar, dvs fotnoter, göras samt att litteratur- och källreferenser redovisas
på särskild referenslista. Vetenskapliga uppsatser och arbeten kännetecknas också av ett krav
på någon form av resultatredovisning och avslutande diskussion
Den vetenskapliga uppsatsprocessen kan beskrivas som tre på varandra följande steg
1. En kortare synopsis kring en idé vad gruppen vill ägna sig åt att studera och
undersöka, dvs en idé om ett problemområde, ett syfte och frågeställningar. Inlämning
av detta kortare idéutkast skall skickas till Anna Bredström(grupp 1-6), Daniel
Björkman (grupp 7-12) och Kenneth Petersson (grupp 13-18) senast den 9/4, via mail
2. Ett mer utvecklat synopsis som innehåller problemområde, frågeställningar, tankar
om teori, datainsamling och avgränsningar, tillvägagångsätt för analys osv. På detta
mer utvecklade synopsis får ni handledning av respektive grupphandledare den 2/5.
Handledare är Anna Bredström (grupp1-6), Daniel Björklund (grupp 7-12) och
Kenneth Petersson (grupp 13-18). Inlämning av detta synopsis skall vara respektive
handledare tillhanda senast den 28/4 via mail (ej urkund).
3. En färdig vetenskaplig uppsats som examineras vid forum den 21/5. Den färdiga
uppsatsen skall vara inlämnad till respektive examinator/forumledare senast den 16/5.
Examinator/forumledare för forumgrupperna 1-2 (arbetsgrupperna 1-6) är Mats
Brusman och skickas till matbr43.liu@analys.urkund.se, för forumgrupperna 3-4
(arbetsgrupperna 7-12 Daniel Björklund och skickas till
danbj10.liu@analys.urkund.se och för forumgrupperna 5-6 (arbetsgrupperna 13-18)
Kenneth Petersson och skickas till kenpe31.liu@analys.urkund.se.
Lägg även ut uppsatsen på LISAM så att den finns tillgänglig för alla i er forumgrupp.
Handledning
Grupphandledning till examinationsuppgift 2 som ges den 2/5 omfattar 20 minuter per grupp.
Inför grupphandledningen skall finnas ett tämligen utvecklat synopsis (se steg 2 ovan).
Förbered frågor som ni vill diskutera med er handledare. För handledningstid, se separat lista
som sätts upp vid respektive handledares arbetsrum.
10
Handledare är Anna Bredström (grupp 1-6), Daniel Björklund (grupp 7-12) och Kenneth
Petersson (grupp 13-18).
Forumexamination
Uppsatsen examineras vid Forum och där ni som enskild grupp kommer att
opponera/kommentera en annan grupps essä. Generellt gäller oppositionsordningen enligt
systemet att arbetsgrupp 1 kommenterar arbetsgrupp 2, arbetsgrupp 2 arbetsgrupp 3 och
arbetsgrupp 3 arbetsgrupp 1, osv för varje forumgrupp. Det kan förekomma avvikelser från
detta och om så blir fallet meddelas detta via LISAM. Se också anvisningar kring opposition i
programhandboken och se anvisningar för forum.
Förbered er opposition och era kommentarer så att det tar ca 25 minuter, inklusive diskussion.
Alla läser alla essäer inom respektive forumgrupp. Förbered även ett par frågor till den
uppsats som ni inte opponerat/kommenterat och delta på så sätt i den avslutande
diskussionen.
Forumledare se punkt 3 s. 9.
Några tips och hållpunkter inför uppsatsskrivande
Bestäm tema, sätt gärna en rubrik eller formulera ett par frågor som kan hjälpa er på
vägen.
Samla relevant material: kurslitteratur (minst 4 texter), eventuell andra vetenskapliga
texter (tex någon tidigare forskning). Välj ut ett lämpligt urval av empiri som är
relevant för ert forskningsområde. De flesta viktiga dokument finner ni på nätet (det
som inte finns på nätet är knappast mödan värt att besvära sig med). OBS! tänk på att
det ska vara rimligt, se till att ni inte sitter med för mycket material!
Läs och anteckna: hur hör materialet ihop? Vilka kopplingar ser ni mellan empiri och
teori, eller mellan olika vetenskapliga texter? Ta bruk av de metodiska verktyg och
metodanalytiska tankefigurer ni fick av föreläsning och övningstillfället i diskurs- och
textanalys. Gör tankekartor, fundera över hur de olika delarna hör ihop och i vilken
ordning de bör skrivas fram. En väg är att försöka finna motsägelser och i bästa fall
paradoxer. Tänk på att diskursanalysens främsta uppgift är att studera
maktförhållanden av olika slag.
Stanna upp emellanåt i skrivprocessen och fundera över relationen mellan det senaste
stycket och helheten – finns det en röd tråd, kan läsaren följa er argumentation – tänk
på detta att hitta en ”kärnmening” som sedan kan modifieras, beskrivas, förklaras och
utvecklas.
Se till att alla argument och påståenden är underbyggda! ( Hänvisa till tidigare
forskning eller teori, eller visa genom er empiri)
Se över formalia.
Kom ihåg att skicka in den i tid via Kenneths urkundsadress, se i denna
kursinformation. Om urkund krånglar hör av er till Kenneth, kontrollera också så att ni
inte får något felmeddelande.
Tips för disposition av vetenskaplig uppsats:
Tänk in följande rubriker i uppsatsen:
11
- Inledning, syfte och frågeställning
- Metod (i bemärkelsen insamlingsmetod)
- Eventuella etiska ställningstaganden och självkritisk reflektion
- Analysmetod (hur gör jag för att förstå min insamlade data, vilken slags textanalys)
- Teoretiska perspektiv
- Analys
- Slutdiskussion
För examinationsuppgift 2 ges endast betyg G eller U.
För betygskriterier se Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1 gällande
Godkänd, längst bak i detta dokument.
EXAMINATIONSUPPGIFT 3
Individuell skriftlig uppgift: Hemtentamen
Den sista och avslutande examinationen av kursen utgörs av en hemtentamen.
Syftet med den individuella uppgiften är att varje student individuellt får en möjlighet att
fördjupa sig i de perspektiv på kursen som de finner mest intressanta med hjälp av
kurslitteraturen. Ett annat syfte är vidare att studenten få möjlighet att utveckla sin förmåga
att, i text, kritiskt reflektera kring teoretiska begrepp, samt att formulera utredande och
analyserande text.
Hemtentamen omfattar frågor som ska besvaras utifrån kurslitteraturen (såväl i förhållande
till obligatorisk som valfri). Frågor kan väljas utifrån ett antal som ligger inom 5 olika
frågeområden. Frågeområden är formulerade på basis av kurslitteratur, föreläsningar och de
tematiker som behandlas vid seminarier. Varje student ska självständigt besvara frågorna på
ett reflekterat sätt. Det betyder alltså att ni också ska reflektera över de texter ni läser när ni
besvarar frågorna och redovisa egna reflektioner. OBSERVERA: ni väljer totalt 5 frågor att
svara på, dvs ni väljer endast en fråga från respektive frågeområde.
Skriv i Times eller Garamond med 1,5 radavstånd. Skriv tydligt namn och kurs. Skicka
endast via e-post och döp ert dokument till ert namn. Tänk mottagaranpassat! Påbörja varje
ny fråga på ett nytt blad. Ha ert namn i sidhuvudet så att det syns på varje sida. Varje fråga
kräver minst 0,5 sidor och får ta max 2 sidor för att besvaras (exklusive referenslista).
Hemtentamensuppgiften skickas till Kenneth via Urkund: kenpe31.liu@analys.urkund.se ,
den 5/6 2014 Uppgiften kommenteras kort skriftligen av examinerande och
medbedömmande lärare senast 12 arbetsdagar efter sista inlämningsdatum.
Medbedömande lärare är Daniel Björklund och en tredje som tills vidare är vakant.
OBSERVERA! Om du /ni inte blir godkända, sker omexamination v. 35. Därefter sker
inlämning enligt datum i programhandboken.
För godkänt krävs:
Ett klart och begripligt resonemang kring valda frågor utifrån kurslitteraturen. Det
skall finnas en klarhet och konsekvens i formuleringarna.
Avgränsningen skall ha motivering och relevans
12
Problemet skall vara förankrat i ett teoretiskt sammanhang.
För Väl godkänt krävs förutom ovanstående att:
Arbetet har en originalitet i ansatsen
Tydlighet i och reflektion över begrepp
Kritisk hållning till teori
Självständigt bidrag (i form av refererande till litteratur, originalitet i perspektiv etc.).
Texten skall vara språkligt och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik
arbetet är tänkt för.
Följ också de bedömningskriterier, som återfinns i programhandboken gällande skriftliga
arbeten.
Frågeområden och frågor av examinationsuppgift 3.
Besvara endast 1 fråga från respektive frågeområde:
Frågeområde 1: (Litteratur: Jonsson (1995); Berman (2012);Liedman (1999): Giddens
(1996).
1. Reflektera över förhållandet mellan upplysning, modernitet och vetenskap. Avsluta
med en reflektion över titeln på Liedmans bok, ”I skuggan av framtiden”. Hur kan
man förstå bokens titel?
2. Giddens gör en ”diskontinuerlig” tolkning av den moderna sociala utvecklingen.
Diskutera vad han menar med detta och vilka konsekvenser det har fått för moderna
sociala institutioner samt för modernitetens globalisering.
3. Tre termer som du studerat på denna kurs är modernisering, modernitet och
modernism. De är nära besläktade eftersom de alla hänvisar till samma historiska
period. Men de har olika betydelser.
a. Till vilken historisk period hänvisar dessa termer?
b. Hur kan vi definiera dessa tre termer i förhållande till vad andra. Det vill säga: Vad
är modernisering? Vad är modernitet? Vad är modernism?
c. Nämn ett par orsaker som kan förklara moderniseringsprocessen.
Frågeområde 2: (Litteratur: Esping-Andedrsen (1990), Dahlstedt (2009), Dahlstedt &
Neergaard (2013)
1. Återge vad som karakteriserar de tre olika typerna av välfärdsregimer som beskrivs i
litteraturen. Lyft fram och reflektera över skillnaderna mellan dem och exemplifiera
utifrån litteraturen.
2. Diskutera och reflektera över senare års samhällsförändringar (både i och utanför
Sverige) i relation till den svenska välfärdsstaten. Vilka konsekvenser kan dessa
förändringar tänkas ha för fördelningen av medborgerliga rättigheter? Relatera
diskussionen till perspektiven genus och/eller ålder, etnicitet och förankra i
litteraturen. Som utgångspunkt för diskussionen kan du t.ex. välja någon debattartikel
13
från DN eller SvD som relaterar till den fråga eller utgångspunkt som du har valt, en
proposition, eller varför inte något debattprogram på TV.
3. Beskriv och reflektera, utifrån perspektiven genus och/eller ålder och etnicitet, vilka
konsekvenser olika välfärdsregimer har för fördelningen av medborgerliga rättigheter
(både skillnader och likheter). Använd kurslitteraturen.
Frågeområde 3: (Litteratur: Marshall (1992/1950) Slavnic (2006), Schierup, Krifors &
Slavnic (2013), Dahlstedt (2009).
1. Resonera kring kopplingen mellan demokrati, medborgarskap och nation.
2. Beskriv välfärdsstatens utveckling under de första tre decennierna efter andra
värdskriget. Diskutera orsakerna till välfärdsstatenskris under 1970- och 1980.talet,
samt krisens politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa
konsekvenser var ekonomins informalisering. Beskriv och diskutera de aktuella
informaliseringstrenderna inom ekonomin.
3. Redogör för T.H. Marshalls teori om medborgarskap och hur den har problematiserats
med utgångspunkt i dimensionerna genus och etnicitet.
Frågeområde 4: (Litteratur: J. Andersson, Janicke i Andersson, Janicke, Mirjaliisa
Lukkarinen-Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa Närvänen (red.) (2011); Andersson, Lars
(2008); Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014), Hylland-Eriksen (2010a;
2010b).
1. Hur har äldre omfattats av välfärdsstatens framväxt (beskriv i stora drag) och hur
diskuteras denna för synen på äldre och åldrande på olika sätt i forskningen om äldre?
2. Diskutera vad som avses med den sociala frågans återkomst. Gör historiska
jämförelser och diskutera likheter och skillnader.
3. I de två texterna (Hylland-Eriksen (2010a och 2010b) beskriver Thomas Hylland
Eriksen kortfattat den antropologiska synen på människan som en social och kulturell
samhällsvarelse. Han försöker fånga hur människan är både en produkt av samhället
och en skapare av samhällen.
Kultur och etnocentrism är centrala begrepp i hans beskrivning, och han argumenterar
för deras relevans för förståelsen av dagens värld.
Redogör kortfattat för hur Hylland Eriksen definierar och resonerar kring begreppen
kultur och etnocentrism.
4. I medierapporteringen om den senaste tidens händelser i Ukraina tals det ofta om
aktörerna i termer av kulturella kategorier. Det kan vara ukrainare, ryssar, tatarer, och
rysktalande, ukrainsktalande osv. Försök använda begreppen kultur och etnocentrism
i en analys av denna medierapportering. Beskriv konfliktens aktörer och diskutera i
vilka sammanhang kulturella kategorier används och av vem, när de inte används och
varför.
Några tips på mediesiter är:
Russia Today http://rt.com/
14
Ukraina Pravda http://en.pravda.com.ua/
BBC http://www.bbc.com/news/
Guardian http://www.theguardian.com/world
DN http://www.dn.se/
SvD http://wwwc.svd.se/
Frågeområde 5:
1. Vad betyder ”sexuellt medborgarskap” (Sexual Citizenship) och hur kan det
problematiseras ur ett intersektionellt perspektiv? (Referenser Bell och Chavez)
2. I Kompendium 1 hittar ni ett urval av artiklar från fack- och kulturtidskrifter som tar
upp frågor om medborgarskap. Diskutera två av dessa texter utifrån ett intersektionellt
perspektiv, hänvisa till minst två referenser ur den obligatoriska kurslitteraturen.
Fusk och plagiat
Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser,
antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna
tidigare arbeten m.m.) betraktas som fusk. Ibland händer det också att man ligger för nära
ursprungstexten, vilket då kan bli betraktat som plagiat. Det är viktigt att omformulera det
man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man
har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt
framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar
av textavsnitt till varandra.
Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till
disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man
som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man
också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.
För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni
läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära
ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med
citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av
meningar ur ursprungstext, ange även sidnummer om ni hänvisar till specifika resonemang
från en text.
Biblioteket har utvecklat en självstudieguide i syfte att förebygga fusk och plagiat. Den nås
via Biblioteket som rekommenderar att guiden används. http://noplagiat.bibl.liu.se
OBS! Tänk på att citera korrekt och att skriva självständigt!
Provkoder:
IND 1Seminarium 1 och 2 (Examinationsuppgift 1) 3hp.
GRU1 Vetenskaplig uppsats (Examinationsuppgift 2) 6hp
IND 1 Hemtentamen (Hemtentamen) 6hp
OBL 1. Seminarier (Deltagande)
15
OBL 2. Work-shop diskursanalys (Deltagande)
16
Bilaga 1
Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1:
Val av syfte, problem och frågeställning(ar)
Klarhet och konsekvens i formulering av syftet/problemet/frågorna G
Avgränsningens motivering och relevans VG
Val av ansats med teori och metod
Anknytning till litteratur i metoddiskussion G
Tydlighet i metod G
Etisk diskussion G
Kritisk hållning till metod VG
Kritisk hållning till teori VG
Genomförande
Tydlig redovisning G
Resultat
Tydlig redovisning G
Uppnåddes syftet med arbetet? G
Gestaltning
Språk: Är texten språkligt korrekt och läsbar för den publik arbetet är tänkt för?
G
Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan
begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? G
Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? G
Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? G
Genomförande: Har genrevalet genomförts väl? VG
Formalia G
Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut.
Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och
fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör
alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar
används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för
att få stöd i ett resonemang från någon författare.
Inga Sakfel
Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.
Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.
Deadline: Har manus lämnats in före deadline?
17
Formalia VG.
Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den
publik arbetet är tänkt för? VG
18
Litteratur
Obligatorisk litteratur
Andersson, Janicke. ”Åldrande och normalitet – från självdisciplinering till självpresentation”
i Andersson, Janicke, Mirjaliisa Lukkarinen-Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa
Närvänen (red.) (2011) Att leva med tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på
ålder och åldrande, Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Lars (2008) ”Bilden av äldre”. I Andersson Lars (red) Ålderism, s 41–62. Lund:
Studentlitteratur *Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity
Press: s. 10–24.
Berman, Marshall (2012) Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet, Lund:
Arkiv. Kap 1&2.
Carbin, Maria (2010). Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik.
Stockholm: Stockholms universitet, 2010, kapitel 1 och kapitel 6: s. 11-20, 159-168. Finns
tillgänglig via internet:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-
samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf
Chávez, K. R. (2010). Border (In)Securities: Normative and Differential Belonging in
LGBTQ and Immigrant Rights Discourse. Communication & Critical/Cultural Studies,
7(2): 136–155. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).
Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard (red) (2013) Migrationens och etnicitetens epok.
Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. Kap. 2,5,9.
Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt
millennium. Stockholm: Liber. Kap 1,2, 3, 4.
Gaunt, David (2013) ”Kulturell och social ojämlikhet.” I Andersson, Lars (red)
Socialgerontologi, s 93–118. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. (Lund: Studentlitteratur)
Hall Stuart, Tony McGrew & David Held. ’The challenges of anthropology’, i
International Journal of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010
Egeberg Holmgren, Linn (2011). Kapitel 3. Kan man vara feminist? Om man är man alltså,
ur IngenMansLand: om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets
politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011, s. 28–48. Finns på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853
Eriksen - Hylland, Thomas (2010a) “The challenges of anthropology”. International Journal
of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010
Kan hämtas på http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf
Eriksen – Hylland, Thomas (2010b) Kapitel 1 & 4: ‘Anthropology: Comparison and context’
& ‘The social person’, i Small Places, Large Issues: An Introduction to Social and
Cultural Anthropology (3rd Edition). London. Pluto Press. Kapitel 1 & 4. Kan hämtas på
http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10479812&p00=small%20pl
aces%2C%20large%20issues
Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity
Press (finns I flera upplagor). Kapitel 1-3, 9.
Hill Helena, (2010) En riktig revolutionär: klass, kön och politiskt motstånd i den svenska 68-
vänstern, Norma, nr. 2/2010: 115–131. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).
* Human Rights Watch/ Immigration Equality (2006) Family unvalued. Discrimination,
denial, and the fate of binational same-sex couples under U.S. law. New York: HRW/IE:
s. 52–60, 111–116. Ett utdrag ur den rapport som analyseras av Chávez, se referens ovan.
19
Hela rapporten finns tillgänglig på: http://www.hrw.org/reports/2006/05/01/family-
unvalued-0
Jonsson, Stefan (2005) Tre revolutioner: En kort historia om folket; 1789, 1889, 1989.
Stockkholm: Norstedts. Kap 1.
*Kompendium 1 – urval av artiklar om intersektionalitet och medborgarskap från fack- och
kulturtidskrifter Liedman, Sven Erik (1997) I skuggan av framtiden. Modernitetens
idéhistoria. Stockholm: Bonniers.
Lister, Ruth (2003). Citizenship: feminist perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan,
kaptel 3,4,5: s. 48–142.
Marshall, T.H. (1992/1950) "Citizenship and Social Class", i: Marshall, T.H. & T.
Bottomore, (red.) Citizenship and Social Class, London: Pluto Press, ss. 3-51.
Norocel, Ov Cristian (2013) Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i
Sverige. En feministisk analys, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism,
specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 45–67. Finns på:
http://www.tidskriftenarkiv.se/index.php/hem/rt/printerFriendly/2000-6217.2.2/0
Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014) “Den sociala frågans återkomst” i
Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo (red.) Styrningskonst på
utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund; Studentlitteratur.
Sannerstedt, Anders & Magnus Jerneck. Den moderna demokratins problem
(Studentlitteratur 1994)
Schierup, Carl-Ulrik, Karin Krifors & Zoran Slavnic (2013) ”Social exkludering – om
migration och social utsatthet.” I Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red) (2013).
Kap. 9.
Slavnic, Zoran (2006) ”Informell ekonomi och välfärdssamhället i omvandling.” I E.
Gunnarsson, A. Neergaard & A. Nilsson (red.) Kors & tvärs. Intersektionalitet och makt i
storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag.
Wasshede, Catrin (2005) Skägg eller kjol? Unga aktivistmän om maskulinitet och
femininitet, i Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i
heteronormativitetens gränstrakter, red. Thomas Johansson, Göteborg: Daidalos, s. 81-
114.
*Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage, kapitel 2: s. 26–37.
Böcker i anslutning till metodundervisning
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan).
kapitel 1, 3 & 8.
Bolander, Eva och Andreas Fejes (2009) Diskursanalys, i Fejes, Andreas och Robert
Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber, ss. 81–105.
Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (andra upplagan). Kap
15.
Säfström & Östman (red) (1999) Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund:
Studentlitteratur (Ej obligatorisk)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur, kapitel 1: s.7–30.
Rekommenderad litteratur Anderson, P. (2000). Postmodernitetens ursprung. Göteborg: Daidalos
Bauman, Zygmunt. (19991) Modernity and Ambivalence. Oxford
Bauman, Zygmunt.(1994) Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg:Daidalos
20
Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity
Press
Björk, Nina. (1999)Sireners sång. Tankar kring modernitet och kön.Stockholm: Wahlström
& Widstrand
Bocock, Robert, Kenneth Thompson & Stuart Hall. (1992) Social and Cultural Forms of
Modernity.Open U/ Polity Press
Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Statsvetenskapliga
institutionen, Uppsala universitet. Kapitel 1 och 7.
Butler, Judith. (2005) Könet brinner. Stockholm: Natur och kultur
* Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, kapitel 3.
Egeberg Holmgren, Linn (2011). IngenMansLand: om män som feminister,
intervjuframträdanden och passerandets politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853 (Särskilt kapitel 4)
Gavanas, Anna. Domesticating Masculinity and Masculinizing Domesticity in contemporary
U.S Fatherhood Politics. Social politics 2004, 11(2) 247-266. Artikeln kan laddas ned här
(om ni är inloggade på universitetet): http://sp.oupjournals.org/cgi/reprint/11/2/247
Held, David.(1997) Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi
Göteborg: Daidalos
Horkheimer, Max & Theodor Adorno (1196) ”Kulturindustrin. Upplysning som
massbedrägeri”, ur Upplysningens dialektik. Göteborg: Daidalos 1996
Hultqvist, Kenneth & Kenneth Petersson (red.) (1995) ”Nutidshistoria: några inledande
utgångspunkter” i Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk
problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi,
feminism och bio-politik. Stockholm: HLS Förlag.
Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber. Kapitel 4-6, 9-12.
Johansson, Thomas (red.) (2005) Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i
heteronormativitetens gränstrakter, Göteborg: Daidalos.
Hylland Eriksen, Thomas. (1999) Kulturterrorismen.Nya Doxa.
Khayati Khalid (2011), ” Diaspora och gränsöverskridande medborgarskap, i Bevelander, P.,
Fernandez, C. & Hellström (red.) Vägar till medborgarskap, Arkiv: Lund
Liedman, Sven Erik (1999) Att se sig själv i andra. Om solidaritet.Stockholm: Bonniers
Månsson, Per (red) (1998): Moderna samhällsteorier. Stockholm: Rabén Prisma
Olsson, Ulf & Kenneth Petersson (2007) Tönnies som epistemisk figur i samtidens
styrningsproblematik i Johannes Fredriksson & Esbjörn Larsson (red.), Att rätt förfoga
över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning. Uppsala: Opuscula
Historica Upsaliensia 34
Olsson, Ulf, Kenneth Petersson & John Krejsler (2011) ”’Youth’ making us fit: On Europe as
operator of political technologies.” European Educational Research Journal. Vol. 10, No.
1. 1-10.
Schierup, Carl-Ulrik, Poe Hansen & Stephen Casles (2006) Migration, Citizenship, and the
European Welfare State. A European Dilemma. Oxford: Oxford U. P. Kap 1.
Strzelewicz, Willy. Mänskliga rättigheternas historia (Ordfront 2001)
Taylor, Charles.(1992) The Ethics of Authenticity. Harvard: Harvard UP
Tollin, Katharina (2011). Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-
2006. Stockholm : Stockholms universitet
* Wasshede, Cathrin (2008). "Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?": om
motsägelsefulla maskulinitetspositioner i den utomparlamentariska vänstern, i Fronesis:
Feminismen och vänstern, nr. 25–26: s. 145–149.
von Wright, George Henrik (2000) Myten om framsteget (Stockholm: Bonniers.
Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage
21
Åmark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och
Sverige. Umeå: Borea. Kapitel 1-3, 6, 8.
22
top related