handbok grundläggande soldat- och sjömansutbildningar · 2016. 5. 17. · handbok 3...
TRANSCRIPT
Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar
2016
HANDBOK
Handbok
GRUNDLÄGGANDE SOLDAT- OCH SJÖMANSUTBILDNINGAR 2016
H GSSU 2016
HANDBOK
2
© Försvarsmakten
Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP
Grafisk bearbetning: Jacob Flodén
Produktionsid: 160125-008
Produktionsformat: Word
Publikationsområde: UTB
Tryck: Print on demand vid behov
HANDBOK
3
VIDAR-handling: FM2016-5905:2
Beslut om fastställande av Handbok Grundläggande soldat-
och sjömansutbildningar 2016.
Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (H GSSU 2016) fastställs att
gälla från och med 2016-05-02.
Publikationens har inget registrerat M-nr
Följande upphävs 2016-05-02: FM GSSU 2015, enligt MHS H skr 2014-12-18, 19 100:20260.
Order med tillägg till FM GSSU 2015, enligt FM2015-3649:1, gällande från 2015-03-
23
Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på
www.forsvarsmakten.se samt www.hemvarnet.se
Detta beslut är fattat av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I den slutliga hand-
läggningen har major Jacob Flodén, överstelöjtnant Lars Carlstein, överste Olof Gra-
nander PROD STAB, generalmajor Karl Engelbrektson C FÖRBPROD deltagit, den
sistnämnde tillika föredragande.
Anders Silwer
Karl L E Engelbrektson
HANDBOK
4
REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG
Nr Mom Omfattning Datum föredragning
Beslut av
VIDAR-
handling nr
0
Ursprunglig fastställelse
2016-04-22
C PROD
FM2016-5905:2
Sida avser sidnummer i den rättade versionen.
Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör.
Kom ihåg!
Om du läser denna publikation i pappersform – kontrollera att du har den senaste
utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens
intranät.
Förslag om ändringar ska skickas MHS H/ORE på mejladress: [email protected]
HANDBOK
5
Förord
Reglemente Grund- och repetitionsutbildning kravställer att denna handbok ska finnas.
Denna handbok innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar samt vidare
hänvisningar för grundläggande och generella utbildningar i den militära grundutbild-
ningen och i annan grundutbildning av militär personal.
Anvisningarna i handboken bör alltid följas om särskilda skäl inte föreligger för att ge-
nomföra verksamheten på ett annat sätt. Den innehåller dessutom råd, riktlinjer och re-
kommendationer.
Målgruppen för handboken är personal som ska genomföra grundläggande soldat- eller
sjömansutbildningar inom Försvarsmakten eller i frivilliga försvarsorganisationer.
Genom utbildningarna i H GSSU säkerställs en lägsta-nivå på förmågor för soldater,
sjömän, gruppbefäl, hemvärnsmän, m fl i krigsförbanden.
Användaranvisning
H GSSU är gjord för att tryckas ut och sättas i pärm (530-1103 Office Depot -
vitplastpärm 50 mm) med pärmregister (1-12).
Handlingens missiv, etc sätts under flik 0, kapitel 1 sätts under flik 1, kapitel 2 under
flik 2, osv.
Varje utbildningsanvisning har en egen innehållsförteckning.
HANDBOK
6
HANDBOK
7
1. Inledning
1.1. Allmänt
H GSSU beskriver målsättningar, krav för godkänt resultat och i förekommande fall
andra områden som måste regleras för vissa gemensamma och grundläggande utbild-
ningar avsedda för personal i Försvarsmaktens krigsförband.
Syftet med H GSSU är att säkerställa att grundläggande krav på förmågor utvecklas för
soldat-, sjömans- och gruppbefälskategorier. Krav på förmågor hos enskilda individer
ska i sin tur säkerställa viss förmåga i krigsförbanden.
Vidare underlättas personalrörlighet och fortsatta utbildningar då krav på förmågor
finns.
Utbildningarna inom GSSU kan genomföras antingen som grundutbildning enligt för-
ordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller som annan utbildning och/eller
av annan utbildningsgivare än Försvarsmakten, t ex frivilliga försvarorganisationer.
1.2. Begrepp
I R GU RU definieras vissa begrepp som även gäller för denna handbok. Det tas inte
upp nedan.
I denna handbok används följande begrepp med följande innebörd:
Begrepp Innebörd
R GU RU Reglemente för grund- och repetitionsutbildning
H FRIV Handbok Frivillig försvarsverksamhet
HvH Hemvärnshandboken
Utbildningskontroll Inom GSSU värderas måluppfyllnad mot utbildnings-
mål överlag genom utbildningskontroller. Dessa kan
vara både teoretiska och praktiska i sin karaktär. I
GSSU t o m 2015 kallades dessa mer genomgående för
examinationer.
FSjU Fortsatt sjömansutbildning
GSSU-förmåga Ett generaliserat begrepp för att beskriva en samlad
förmåga som soldat/sjöman och omfattar förmågor
inom områdena vapentjänst, strid, försvarsmedicin,
folkrätt, m fl.
HANDBOK
8
1.3. Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU)
Begreppet GSSU myntades 2013, efter en utredning av dåvarande OR-projektet. OR-
projektet hade, på uppdrag av HKV PROD UTB, kartlagt de olika grundläggande solda-
tutbildningar (GSU) som genomfördes inom Försvarsmakten. GSU syftar till att ge en
individ grundläggande förmåga inom vapentjänst, försvarsmedicin, strid, folkrätt, etc
för att i sin tur kunna krigsplaceras i ett av Försvarsmaktens krigsförband.
Kartläggningen gav vid hand att olika GSU genomfördes med vitt skilda innehåll och
olika krav för godkänt resultat. C FÖRBPROD fastställde1 därför 2013 ett antal olika
utbildningar som sammantaget ledde till fem ”nivåer av successivt ökad GSU-förmåga”
för personal i krigsförbanden.
Under 2013 utvecklades begreppet GSU till GSSU för att tydligare inteckna även sjö-
män som avnämnare ur utbildningarna.
Efter införandet av den sammanhängande grundutbildningen har GSSU utvecklats till
att omfatta följande utbildningar, se även bild 1:
Utbildning Betydelse Anmärkning
GMU Grundläggande militär ut-
bildning
FSU Fortsatt soldatutbildning
FSjU Fortsatt sjömansutbildning Denna utbildning ingår i konceptet
GSSU men regleras inte via H GSSU
utan som specifik förmåga för personal i
sjögående förband av marinchefen.
GBU Gruppbefälsutbildning Gemensamma målsättningar för alla
gruppbefälskategorier
GU/SI Grundutbildning mot speci-
fika inriktningar
För rekryter vilka rekryteras direkt till
GOU. Tidigare namn är GMU/FOK
(2011-2015) samt ASPU (2009-2010)
GU-F Grundläggande soldatutbild-
ning för frivillig personal
Utbildningsmål för GU-F utgör lägsta
GSSU-nivå för samtliga personalkatego-
rier vilka ska beväpnas
GSU-INT Grundläggande soldatutbild-
ning för internationell tjänst
KombU Kombattantutbildning för
obeväpnad personal
Dessa utbildningsmål är avsedda för så-
väl kombattanter som icke kombattanter
enligt Totalförsvarets folkrättsförordning
(1990:12)
1 HKV 2013-02-05, 19 130:52853
HANDBOK
9
Av dokumentet ”målkatalog befattning” framgår vilka befattningskategorier som berörs
av vilken GSSU.
Bild 1.
GSSU infördes med GMU som modell. Detta innebar att MHS H fastställde utbild-
ningsmålsättningar i kursplan och kursbeskrivning för utbildningarna. Vidare fastställ-
des t ex krav för godkänt resultat, former för utvärdering och kursrapportering, etc. Med
införandet av en sammanhållen grundutbildning har detta utvecklats. Sammantaget kan
utvecklingen beskrivas som att termer och former hämtade från skolvärlden har tonats
ner och ersätts av motsvarande som är mer bekanta på förband. Vad avser kärnan – för-
väntad förmågeutveckling – har dock mindre förändrats.
1.4. Ansvarsfördelning GSSU
H GSSU fastställs av C PROD.
För GSSU som genomförs inom ramen för förordning (2015:613) om militär grundut-
bildning regleras ansvarsförhållanden enligt R GU RU.
GSSU (GU-F) som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer på uppdrag av För-
svarsmakten genomförs enligt H FRIV.
GSSU (KombU) som genomförs som hemvärnsutbildning genomförs enligt HvH.
HANDBOK
10
GSSU (GSU INT) som genomförs som yrkes- och befattningsutbildning för anställd
personal inom Försvarsmakten genomförs enligt FM UtbI. Dock kan skilda metoder för
rapportering av dessa utbildningar finnas vilket anges i denna handbok.
MHS H, med stöd av sakområdesansvariga organisationsenheter enligt VU och tabell
nedan, utarbetar utbildningsanvisningar för GSSU.
Organisationsenhet Ansvarsområde
MHS H
GMU/Projekt 1 – Koll på läget
GMU/Projekt 5 – Individuella dagar
GMU/Projekt 6 – Aldrig ge upp
GMU/Projekt 7 – Avslutning
GMU/Strimma B – Demokratin, FM och jag
MSS
GMU/Projekt 2 – Patrull
GMU/Projekt 3 – Försvara
GMU/Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar
Skjututbildning
Strid
Närkamp
Folkrätt
Karttjänst
MHS K/FMIF
GMU/Strimma A – Fysisk prestationsförmåga
Ämnet Fysiskt stridsvärde
MHS H/FMLOPE
GMU/Strimma C – Uppgiften, gruppen och jag
Utbildning i mental träning
Trupputbildning/Pedagogik
Truppföring/Ledarskap
HKV PROD Armé Marksäk
GMU/Strimma D – Verksamhetssäkerhet
HKV PROD MILJÖ
Miljöutbildning
FM HRC
GMU/Strimma E – Fortsatt engagemang
SKYDDC
CBRN-utbildning
Brandutbildning
FömedC
Försvarsmedicinsk utbildning
FM UndsäkC
Skyddsvaktsutbildning
K 3/FÖS
SERE utbildning
LedSS
Sambandstjänst
I 19/VintE
Kallt väder inom FySv
Ing 2/FarbS Fältarbetstjänst
HANDBOK
11
På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU.2
1.5. Utbildningsanvisningar
Av kap 2-8 framgår utbildningsanvisningar för berörda utbildningar.
Av respektive utbildningsanvisning framgår:
utbildningsmål
eventuella utbildningsunderlag eller annan hänvisning
eventuella anvisningar för utbildningens upplägg
krav för godkänt resultat
eventuella anvisningar för utvärdering av utbildningen
eventuella anvisningar för uppföljning av utbildningen
eventuella anvisningar för rapporter och dokumentation efter genomförd utbild-
ning
eventuella övriga anvisningar
1.6. Pärmregister
Pärmregister att sätta i H GSSU pärmens som ”första sida”.
2 R GU RU
HANDBOK
12
PRÄMREGISTER H GSSU 2016
Missiv, förord, läsanvisning samt revide-ring
1 Inledning
2 GMU
3 FSU
4 GBU
5 GU/SI
6 GU-F
7 GSU-INT
8 KombU
9 Eftertext
10
11
12
HANDBOK
13
HANDBOK
14
Utbildningsanvisning för
Grundläggande Militär utbildning (GMU)
2016 års utgåva
HANDBOK
15
HANDBOK
16
Innehåll 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) ............................................................. 18
2.1. Ingångsvärden .................................................................................................. 18
2.2. LIKA och OLIKA ............................................................................................ 18
2.3. Förändringar i GMU och Fokusområden ......................................................... 19
2.4. Styrningar för GMU ......................................................................................... 19
2.4.1. Ansvarsförhållanden i GMU .................................................................... 19
2.4.2. Kvalitetssäkring av GMU ......................................................................... 20
2.4.3. Vad krävs för att vara godkänd vid GMU? .............................................. 21
2.4.4. Utbildningskontroller under GMU ........................................................... 21
2.4.5. Lämplighetsbedömning under GMU ........................................................ 23
2.4.6. Godkänt resultat efter GMU ..................................................................... 23
2.4.7. Icke godkänt resultat efter GMU .............................................................. 23
2.4.8. Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning..................................... 24
2.4.9. Dokumentation av GMU .......................................................................... 24
2.4.10. Bemanning av GMU-komp (motsv.) .................................................... 24
2.4.11. Utrustning ............................................................................................. 24
2.4.12. Uppföljning och utvärdering av GMU .................................................. 25
2.4.13. Avslutning GMU .................................................................................. 25
2.4.14. Instruktörskompetens ............................................................................ 25
2.5. Målsättningar ................................................................................................... 26
2.5.1. Slutmål för GMU ...................................................................................... 26
2.5.2. Slutmål 1 ................................................................................................... 27
2.5.3. Slutmål 2 ................................................................................................... 31
2.5.4. Slutmål 3 ................................................................................................... 33
2.6. Utbildningens organisation .............................................................................. 36
2.7. Projekt .............................................................................................................. 39
2.7.1. Projekt 1 – ”Koll på läget!” ...................................................................... 39
2.7.2. Projekt 2 – ”Patrull” ................................................................................. 41
2.7.3. Projekt 3 – ”Försvara” .............................................................................. 43
2.7.4. Projekt 4 – ”Skyddsvakten bevakar” ........................................................ 45
2.7.5. Projekt 5 – ”Individuella dagar” ............................................................... 47
2.7.6. Projekt 6 – ”Aldrig ge upp” ...................................................................... 48
2.7.7. Projekt 7 – ”GMU Avslutning” ................................................................ 50
2.8. Strimmor .......................................................................................................... 51
2.8.1. Strimma A – ”Fysisk prestationsförmåga” ............................................... 51
2.8.2. Strimma B – ”Demokratin, Försvarsmakten och jag” .............................. 52
HANDBOK
17
2.8.3. Strimma C – ”Uppgiften, gruppen och jag” ............................................. 53
2.8.4. Strimma D – ”Verksamhetssäkerhet” ....................................................... 54
2.8.5. Strimma E – ”Fortsatt engagemang” ........................................................ 56
2.9. Veckoplan GMU .............................................................................................. 57
2.10. Normalvecka ................................................................................................ 58
2.11. Fältdygn ........................................................................................................ 60
HANDBOK
18
2. Grundläggande militär utbildning (GMU)
GMU är den vanligaste och största grundläggande soldat- och sjömansutbildningen.
2.1. Ingångsvärden
Rekryten har valt att möta Försvarsmakten!
Försvarsmakten ska i GMU möta rekryten med en utbildning som av rekryten uppfattas
vara av hög klass när det gäller innehåll och metodik. Ledarskap och ett bra möte mel-
lan människor är avgörande för gott utbildningsresultat. Övergången till militär utbild-
ning måste ske med omdöme och uppfattas av rekryterna vara en smidig övergång.
I rekrytens möte med Försvarsmakten måste vår personal med omdöme, omtanke och
klara motiv vägleda rekryten att förstå varför ”vi gör som vi gör”, exempelvis vid krav
på ordning och disciplin eller vid verksamhet som genomförs med tidskrav. Våra motiv
är hämtade ur krigets krav och dessa måste rekryten förstå. Sammantaget utgör en pro-
fessionellt genomförd GMU en avgörande förutsättning för rekrytens val om ett fortsatt
engagemang inom Försvarsmaktens.
2.2. LIKA och OLIKA
GMU ska vara en utbildning som är BRA och LIKA i hela landet. Det som är lika i
GMU är:
utbildningsinnehållet
det övergripande upplägget (projekt och strimmor)
krav för godkänt resultat
Samtidigt som det finns krav på att GMU ska vara LIKA så kan man inte heller bortse
från det faktum att i utbildningsverksamhet är det människor som utbildas av männi-
skor. Under GMU gjuts inga tennsoldater. Slutresultatet kommer således aldrig att bli
exakt lika.
Precis som i annan utbildningsverksamhet anges inga övre gränser för förmågeutveckl-
ingen. Endast den undre gränsen, kravgränsen för godkänt resultat vid utbildningskon-
trollerna, är viktig.
Olika förutsättningar, såsom ett GMU-inryck i januari i Boden jämfört med ett augusti-
inryck på Revingehed kommer leda till att rekryterna har kommit något olika långt i
förmågeutvecklingen inom GMU:s olika utbildningsområden. Likaså kommer skillna-
der i rekryternas kravprofiler att leda till att olika högt utbildningstempo kan hållas och
således till ett något olika slutresultat. Vidare ger projekt 6 utbildningsförbandet stor
frihet avseende innehåll och upplägg. Något förband väljer att trycka lite extra på
skyddsvaktsutbildningen, något annat förband skjuter lite mer medan ett tredje förband
väljer att t ex drilla ingående i stridsställning, användandet av spränghandgranat eller
omhändertagande enligt <C>ABCDE. Sammantaget kommer man att komma lite olika
långt inom GMU:s olika målsättningar.
Allt detta är dock helt okej och inom ramen för att GMU är LIKA.
HANDBOK
19
2.3. Förändringar i GMU och Fokusområden
Förändringar inför 2016
Fr.o.m. 2016 genomförs GMU tillsammans med efterföljande utbildning inom ramen
för en sammanhållen grundutbildning. Den tidigare GMU-förordningen (SFS 2010:590)
är hävd och en ny förordning (SFS 2015:613) är fastställd. Den omfattar nu all grundut-
bildning som krävs för att kunna:
krigsplaceras som totalförsvarspliktig
anställas som GSS
antas till utbildning som leder till anställning som yrkes- eller reservofficer.
teckna avtal som hemvärnsman
Vad gäller innehåll, upplägg och krav för godkänt resultat från GMU gäller i stort
samma regler som tidigare år. Några förändringar sker dock inför 2016, t ex:
kortas GMU-skedet från 13 till 12 utbildningsveckor
skjututbildning på antingen Ak 5C eller Ak 4B beroende på rekrytkategorier
antalet fältdygn ska minst vara 14 dygn
det är tillåtet att tillföra utbildningsmål i GMU under förutsättning att utbild-
ningsmål inte flyttas ut ur GMU
lämplighetsbedömningen genomförs endast med tvåställig gradering, lämplig el-
ler inte lämplig
Fokusområden
För att bidra till en bra utbildning med låga avgångar ska särskild fokus tillägnas att:
1. Rekrytens möte med Försvarsmakten ska vara ett bra möte! Anpassningen till ett
militärt liv ska av rekryten uppfattas gå lätt.
2. Reducera skador under GMU! Belastningsökningen måste ske individuellt och
successivt.
3. Utveckla yrkesvägledningen under GMU! Målet måste vara att alla rekryter full-
följer grundutbildningen med godkända resultat.
Erfarenheter från GMU 2013-2015 ger att goda resultat inom ovanstående fokusområ-
den leder till lägre avgångar.
2.4. Styrningar för GMU
I detta kapitel framgår de särskilda bestämmelser som behöver regleras rörande GMU
för att GMU fortsatt ska vara en enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning i Försvarsmak-
ten.
2.4.1. Ansvarsförhållanden i GMU
C PROD fastställer H GSSU av vilken utbildningsanvisningar för bl a GMU framgår.
Berörd stridskraftschef leder och samordnar grundutbildningen inom egen stridskraft.
På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU, inkl GMU
inom ramen för grundutbildning.
MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga, underlag för utbildningsanvis-
ningar till H GSSU.
HANDBOK
20
2.4.2. Kvalitetssäkring av GMU
Följande genomförs för att GMU ska vara bra och lika i hela landet, oavsett utbild-
ningsplats:
Utbildningen genomförs enligt utbildningsanvisningar i H GSSU där utbild-
ningsmål, övergripande upplägg samt krav för godkänt resultat framgår.
Genomföra årlig GMU utbildningsfältövning för kommande års pluton- och
kompanichefer. Vid utbildningsfältövningen presenteras GMU för kommande
utbildningsår avseende innehåll, upplägg samt krav för godkänt resultat.
Genomföra uppföljning av GMU. Uppföljningar utmynnar i rapporter.
Via enkäter skapa underlag för utvärdering av utbildningen.
Genomföra årligt utvecklingsmöte GMU med bland annat representanter från
utbildningsförbanden samt GMU:s sakområdesansvariga. Mötet syftar till att
generalisera lokala erfarenheter. Utvärderingar och uppföljningsrapporter utgör
underlag för mötet. Utvecklingsmötet utmynnar i ett underlag för beslut om ut-
veckling av GMU.
Ovanstående genomförs synkroniserat med motsvarande aktiviteter för grundutbild-
ningen.
Inga utbildningsmål får flyttas ut ur GMU. Utbildning mot samtliga utbildningsmål och
samtliga utbildningskontroller ska genomföras med godkänt resultat under grundutbild-
ningens inledande tolv veckor. Enskilda rekryter kan medges fortsatt utbildning mot
utbildningsmål i GMU om rekryten erhållit underkänt resultat på del eller delar av
GMU, men bedöms nå godkänt resultat under resterande grundutbildningstid. Se vidare
under avsnitt - Icke godkänt resultat efter GMU.
Utbildningsmål må tillföras under de inledande tolv veckorna av grundutbildningen
under förutsättning att inga av GMU utbildningsmål flyttas ut ur GMU. Vidare ska re-
kryter vilka eventuellt ansluter in i grundutbildningen medges kompletterande utbild-
ning mot de tillförda utbildningsdelar denne i så fall missat.
Inför 2016 förtydligas att utbildningsmål kan flyttas inom ramen för GMU-tiden om så
krävs mht t ex begräsningar i tillgång till instruktörer eller utbildningsanordningar.
Exempel: Vid ett förband råder det begräsningar i tillgång till skyddsvaktsinstruktörer i
relation till rekrytvolymen. Förbandet behöver ändra i GMU upplägget och byta projekt
3 och 4 för halva kompaniet. Det ger att halva kompaniet genomför GMU enligt ordina-
rie upplägg medan den andra halvan genomför skyddsvaktsutbildningen före projektet 3
– Försvara.
För att följa upp omfattningen av flytt/byte av utbildningsmål i GMU ska detta rapporte-
ras till MHS H. Rapporten ska omfatta vilket/vilka utbildningsmål som flyttas, vart i
GMU utbildningen genomförs samt motiv till flytt/byte. Rapporten skickas via mejl till
MHS H/ OR-enheten på [email protected]
HANDBOK
21
2.4.3. Vad krävs för att vara godkänd vid GMU?
Godkänt resultat från GMU innebär att, se bild 1 nedan:
resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU är godkända samt
att
resultat av lämplighetsbedömning i GMU är godkänd
Bild 1.
2.4.4. Utbildningskontroller under GMU
Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålsättningarna för GMU värderas genom
utbildningskontroller. Utbildningskontrollerna i GMU kan vara såväl teoretiska som
praktiska. Samtliga utbildningskontroller måste ha genomförts med godkänt resultat för
att sammantaget erhålla godkänt resultat efter GMU.
Begreppet ”Utbildningskontroll” ersätter överlag det tidigare använda begreppet ”ex-
amination” i GMU.
Utbildningskontrollerna i GMU är kopplade till de olika projekt och strimmor och
framgår av denna handbok. Samtliga utbildningskontroller enligt handboken ska ge-
nomföras och inga andra utbildningskontroller är tillåtna.
Kraven för att erhålla godkänt resultat vid utbildningskontrollerna ska återspeglas av de
utbildningsförhållanden som har erbjudits under utbildningstiden, till exempel väder-
och ljusförhållanden.
HANDBOK
22
Vid en underkänd utbildningskontroll ska rekryten erhålla respons på sin insats. Kom-
pletterande utbildning och handledning ska erbjudas och rekryten ska medges tillfälle
för ny utbildningskontroll. Förbandet ska vara berett att ge rekryten stöd, även utanför
ordinarie utbildningstid.
Flera utbildningskontroller kan genomföras och denna utbildningsanvisning reglerar
inte något maximalt antal utbildningskontroller. Principen är istället ”så många som
skäligen kan arrangeras”. Antal utbildningskontroller och dess resultat ska löpande
dokumenteras.
Efter genomförd GMU sammanställs resultat av utbildningskontrollerna. Resultaten är
två-gradigt, Godkänd vid samtliga utbildningskontroller alternativt Icke godkänd vid
samtliga utbildningskontroller.
Genom att kontrollera måluppfyllnad i respektive projekt (inte projekt 5 och 7) och
strimma (inte strimma E) kontrolleras att utbildningens slutmål nås. Samtliga utbild-
ningsmål behöver inte kontrolleras utan ett urval av lämpliga målsättningar inom re-
spektive projekt/strimma kontrolleras. För GMU 2016 genomförs 15 utbildningskon-
troller jämlikt denna utbildningsanvisning (se sammanställning över utbildningskontrol-
ler i GMU nedan). I en utbildningskontroll kan flera olika moment ingå. Jämför de
praktiska utbildningskontrollerna i projekt 2 och 3 eller de examinerande skjutövning-
arna i projekt 4.
GMU genomförs med hög intensitet i en miljö som för de flesta rekryter är ny. Därför
ska med stor tydlighet:
rekryten veta att och när han/hon ska ställas inför ett kontrollerande moment.
allmän information ges om hur utbildningskontrollen ska genomföras (t ex prak-
tisk eller skriftligt moment).
information ges om vilka krav som ställs för att erhålla godkänt resultat på ut-
bildningskontrollen eller det kontrollerande momentet.
information ges om hänvisningar till eventuellt instuderingsunderlag.
vid eventuellt underkänt resultat – information ges om tidpunkt för förnyad ut-
bildningskontroll och formerna för denna anges.
Utbildningskontrollerna under GMU behöver inte genomföras som särskilt avdelade
utbildningsmoment eller med alla rekryter samtidigt. Istället kan utbildningskontrollerna
genomföras som integrerade delar inom den ordinarie utbildningen så länge punktsat-
serna ovan är omhändertagna.
Ytterligare styrningar rörande militärbetyg, lämplighetsbedömning, närvaro och indi-
viduppföljning framgår av R GU RU.
HANDBOK
23
Sammanställning av utbildningskontroller för GMU 2016
1 Projekt 1 Prov vapenhantering och säkerhetsbestämmelser
2 Projekt 1 Prov KompI
3 Projekt 2 Praktisk utbildningskontroll i projekt 2
4 Projekt 3 Praktisk utbildningskontroll i projekt 3
5 Projekt 4 Praktisk prov skyddsvaktsutbildning
6 Projekt 4 Teoretiskt prov skyddsvaktsutbildning
7 Projekt 4 Examinerande övningar (3:9, 4:13, 5:4) samt FM Kompetensprov
Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning.3
8 Projekt 4 Examination i närkamp
9 Projekt 6 Aktivt deltagande
10 Strimma A Beep 7:5
11 Strimma A Ha nått målen i 14 strimma A pass
12 Strimma B Kunskapsprov
13 Strimma B Gruppseminarium
14 Strimma C Aktivt deltagande
15 Strimma D Skriftlig riskbedömning
2.4.5. Lämplighetsbedömning under GMU
Metoder och underlag för lämplighetsbedömning framgår av R GU RU. Dock ska be-
dömningen endast göras i två skalsteg: Lämplig respektive Inte Lämplig samt att be-
dömningen sker mot ”lämplig som generell soldat/sjöman/hemvärnsman OR-1”, dvs.
någon funktions-/befattningsinriktad bedömning kan och ska inte göras under GMU.
Bedömning av lämplighet som skyddsvakt ska ske enligt utbildningspaket för skydds-
vakt. Resultatet av detta ska inarbetas i den samlade Lämplighetsbedömningen. Rekry-
ten måste vara bedömt lämplig som skyddsvakt för att erhålla Lämplig efter GMU.
2.4.6. Godkänt resultat efter GMU
Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU samt resultatet av lämp-
lighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GMU. Resultatet föreslås av
plutonchef (motsv.). Kompanichef (motsv.) sammanställer och sammanväger inom
kompaniet (motsv.) och fastställer godkänt resultatet från GMU.
Kompanichefens beslut om godkänd GMU ska dokumenteras med tilläggskvalifikation-
en GMU i system PRIO.
2.4.7. Icke godkänt resultat efter GMU
Rekryter vilka inte är godkända efter GMU bör prövas i granskningsnämnd. Finner
granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU kan utvecklas se-
nare under grundutbildningen kan dessa rekryter medges fortsatt grundutbildning.
Fortsatt utbildning mot icke godkända delar i GMU samt förnyade utbildningskontroller
ska då ske. Då godkänt resultat från GMU finns ska detta dokumenteras med tilläggs-
kvalifikationen GMU i system PRIO. Rekryter måste vara godkända från GMU för att
sammantaget vara godkänd från grundutbildningen.
3 Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
24
Finner granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU inte kan ut-
vecklas inom ramen för fortsatt grundutbildning ska dessa rekryter föreslås för avskilj-
ning från grundutbildningen. Förbandschef fattar beslut om skiljande från grundutbild-
ningen. Beslut om skiljande ska föregås av granskningsnämnd.
Se vidare i R GU RU avseende granskningsnämnd samt skiljande från grundutbildning-
en.
2.4.8. Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning
Förbandet genomför i GMU alla de delar som ingår skyddsvaktsutbildningen, inklusive
det teoretiska och det praktiska provet. En bedömning av rekrytens lämplighet som
skyddsvakt ska ske och denna bedömning ingår som en delmängd av den samlade lämp-
lighetsbedömningen, se vidare under rubriken Lämplighetsbedömning under GMU.
Samtliga delar för godkänd skyddsvaktsutbildning ingår därmed som kriterier för god-
kännande efter GMU. Detta ger att en ”godkänd GMU” är ekvivalent med ”godkänd
skyddsvaktsutbildning”. Utbildningsförbandet intygar och rapporterar detta genom till-
äggskvalifikation GMU.
2.4.9. Dokumentation av GMU
Heltäckande beskrivning av dokumentation av grundutbildning framgår av R GU RU.
GMU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Istället ingår GMU i alla de
olika BTK-kurser som genomförs inom ramen för grundutbildning.
Godkänt resultat från GMU följs upp genom att GMU-kvalifikation rapporteras i system
PRIO för berörda rekryter. GMU-kvalifikationen är en s.k. ”tilläggskvalifikation” som
följs upp jämte KBEK-kvalifikationen. GMU-kvalifikationen används bl a för att sor-
tera ansökningar i system ATLAS.
2.4.10. Bemanning av GMU-komp (motsv.)
Av VU/DUP (GO 30) framgår riktvärden för bemanning för genomförande av GMU.
Redundans för utbildningsadjutanter bör särskilt beaktas.
Kvinnliga chefer och instruktörer är av stor vikt som positiva förebilder för både kvinn-
liga och manliga rekryter vilket särskilt bör beaktas vid bemanningen av GMU-komp
(motsv.).
2.4.11. Utrustning
GMU kan genomföras med personlig utrustning enligt särskilt grundutrustningskort för
GMU.4
Genomförs resterande grundutbildning med annat grundutrustningskort än grundutrust-
ningskort för GMU må även GMU genomföras med denna utrustning. Detta under för-
utsättning att all utrustning finns för att genomföra GMU.
4 Grundutrustningskort rekryt, off.asp
HANDBOK
25
Utbildningsförband kan göra överenskommelse med lokal SeC/SeP om utrustning på
utrustningskortet som inte ska hämtas ut, t ex vinterutrustning för en GMU som genom-
förs sommartid.
All personlig utrustning ska finnas tillgänglig och i rätt storlek från och med utbildning-
ens inledning. Detta är:
viktigt mht att utbildningen har ett omfattande innehåll och är styrd i genomfö-
randet
en viktig fråga i förtroendeskapandet för Försvarsmakten
Eventuella brister i rekryternas utrustning ska avvikelserapporteras av respektive för-
band. Vidare ska avvikelser särskilt belysas i utvärderingar och uppföljning av utbild-
ningen.
Eventuell basker bärs i normalfallet inte av rekryt under GMU. Efter godkänd GMU
kan basker tilldelas rekryter under resterande grundutbildning enligt lokala direktiv.
GMU genomförs med den vapentyp som är aktuell för personalkategorin eller förbands-
typen, dvs Ak 4 eller Ak 5.
Permissionsuniform (m/87, motsv.) kan tilldelas rekryter enligt lokala direktiv.
2.4.12. Uppföljning och utvärdering av GMU
Inom ramen för MHS H uppföljningsansvar för GMU utger MHS H särskild order för
uppföljning och utvärdering.
2.4.13. Avslutning GMU
GMU ska avslutas med en avslutningsceremoni i form av en soldaterinran.
2.4.14. Instruktörskompetens
För genomförande av GMU krävs tillgång till bl a följande instruktörskompetenser.
Vissa krävs över tiden medan vissa kompetenser endast krävs för delar i GMU och/eller
för planering och förberedelser inför GMU.
Skjutledare skjutbana (Ak 4B och/eller Ak 5C)
Skjutledare skjutfält, FUSA/SUSA
Kastledare handgranat
Skyddsvaktsinstruktör
SERE instruktör
TOS instruktör (tillgång till i förberedelser inför GMU)
Närkampsinstruktör
Testledare fysiskt stridsvärde
CBRN (tillpassningskontroll)
HLR instruktör
Yrkesvägledare (för strimma E)
HANDBOK
26
2.5. Målsättningar
2.5.1. Slutmål för GMU
Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans
med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anlägg-
ning eller verksamhet.
Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förstå-
else för dessa i ett större sammanhang.
Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, be-
stämmelser, rättigheter, skyldigheter, m.m. som gäller efterlevs.
Slutmålen bryts i denna utbildningsanvisning ner till konkreta utbildningsmål och besk-
rivs som en viss förmåga i en given situation.
Av denna utbildningsanvisning framgår också hänvisningar samt gällande utbildnings-
kontroller.
HANDBOK
27
2.5.2. Slutmål 1
Slutmål:
Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra
kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksam-
het.
Delmål: Efter GMU ska rekryten,
kunna framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull.
kunna lösa uppgift som skyddsvakt.
som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av ter-
räng, plats, anläggning eller verksamhet.
Situation: Under dagsljus5, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som
uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.6
Analys av delmålen:
Rekryten ska kunna Hänvisning
Strid
Vidta åtgärder vid färdiga till strid
(SoldF 206–207, MSR).
Inta skydd (SoldF 221, MSR).
Välja skydd med hänsyn till olika fö-
remåls skyddsförmåga (SoldF 78,
MSR).
Tillämpa de olika stridsförflyttnings-
sätten (SoldF 222–223, MSR).
Inta tilldelad eller vald eld- eller
skyddsställning och vidta eldförbere-
delser (SoldF 28–37, 234, MSR).
Ingå i en patrull som under framryck-
ning leds med kommando och tecken
och använder olika grupperingsformer
(SoldF 225–227, 441–445, MSR).
Framrycka och strida i stridspar inom
ramen för en patrull (SoldF 228–231,
235-245, MSR).
Vidta enskild soldats/stridspars åtgär-
der vid sammanstöt (SoldF 228–229).
Genomföra strid från eldställning,
även i mörker (SoldF 207–215).
SoldF
MSR7
SäkI/Ehv/Pv
SoldR Mtrl Mörker
Vintersoldat
Systemplan Närkamp, ÖFT NK GMU,
bilaga 1
H Miljö
Utbildningsreglemente Utbildningssä-
kerhet/Arbetsmiljö Soldatutbildning
2008
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestäm-
melser/Reglementen/ Utbsäk_Arb miljö)
FMR 20008
MSS ÖFT Strid9
5 Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål.
6 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T
ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt
terräng eller i urban miljö. 7 MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram
8 FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts
9 Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
28
Genomföra strid inom ramen för
grupps strid från stridsställning, även i
mörker (SoldF 233–234, MSR).
Använda shgr m/56 (SoldF 48-49,
MSR).
Genomfört grundläggande kastövning
med shgr m/56 (SäkI Ehv/Pv).
Förbättra eget skydd: skyddsgrop,
sandsäcksvärn, skottfältsröjning, ma-
skering av objekt (SoldF 79–81, 312–
316, 319–321).
Använda signalpistol och ha förståelse
för hur närlys används vid strid i mör-
ker (SoldF 272–285, SoldR Mtrl Mör-
ker 43-58).
Upprätthålla olika beredskapsgrader
(SoldF 366, MSR).
Redogöra för tecken på stressreaktion
och hur man kan behandla individer i
stressreaktion (SoldF 204–205).
Delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering”
(SoldF 203).
Utföra och avvärja attacker med och
utan eldgivning med stöd av konvent-
ioner, insatsregler och svensk lag
(ÖFT NK GMU övn 1-7).
Rekryten ska med stöd av utbildad
kamrat kunna avvisa, avlägsna, om-
händerta och gripa en person som gör
motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9).
Bruka handfängsel samt ha färdighet
utföra visitations- och kontrollgrepp.
Rekryten ska kunna växla mellan laga
befogenhetstekniker till nödvärnstek-
niker (ÖFT NK GMU övn 10).
Lösa uppgift som post vid bevak-
ningsobjekt, även i mörker. (SoldF
131–141, MSR 3 FU 13, 155-156).
I anslutning till postställe kunna an-
vända larmmina (SoldF 337).
HANDBOK
29
Skyddsvaktsutbildning
Redogöra för vilka lagar och bestäm-
melser som styr skyddsvaktens age-
rande inom Försvarsmakten.
Tillämpa gällande lagar och bestäm-
melser i tjänsteutövning som skydds-
vakt.
Förklara vikten av det personliga upp-
trädandet för en skyddsvakt inom För-
svarsmakten.
Bevaka skyddsobjekt.
Kroppsvisitera samt undersöka fordon
för att lösa bevakningsuppgiften.
Upprätta och bedriva inpasseringskon-
troll till skyddsobjektet.
Kontrollera behörigheten på personal
inom och invid skyddsobjektet.
Fatta beslut om ingripande, med rätt
lagstöd vid brott på/mot skyddsobjek-
tet.
Fatta beslut om tvångsmedel enligt
skyddslagen.
Ingripa/agera mot personer med di-
plomatisk status.
Under pressade förhållanden hantera
sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt
betryggande sätt.
Använda rätt våldsanvändning enligt
behovs- och proportionalitetsprinci-
pen.
Använda greppteknik och fängsel.
Efter användande av tvångsmedel ex
frihetsberövande och beslag, rappor-
tera till polis/militärpolis på ett korrekt
sätt.
Utbildningspaket Skyddsvakt 2015
Skjututbildning
Använda sitt eldhandvapen (Ak 4 eller
Ak 5 beroende på rekrytkategori).
Enligt fastställda bestämmelser10
10
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
30
Försvarsmedicin – Preventiv medicin
Skapa förutsättningar för att upprätt-
hålla personlig hygien.
Hantera mat och vatten hygieniskt
säkert.
Använda och hantera uniformssystem
samt utrustning så att ett högt strids-
värde bibehålls.
Skapa förutsättningar för att upprätt-
hålla god hygien i t ex förläggning.
Filmer
Momentförteckning11
Lärobok Preventiv medicin (L PREV
MED)
Försvarsmedicin – Omhändertagande
Genomföra ett omhändertagande en-
ligt <C>ABCDE,
Genomföra HLR
FömedC utbildningsanvisningar för för-
svarsmedicinutbildningen under GMU12
MSS ÖFT strid13
CBRN
Redogöra för hotbild och verkan av
CBRN/Toxic Industrial Materials
(TIM).
Använda den personliga skyddsut-
rustningen.
Genomföra tillpassningskontroll
skyddsmask.
Beskriva olika hotnivåer och de åt-
gärder som ska vidtas vid respektive
nivå.
Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-
miljöer inklusive medicinska motåt-
gärder.
N:\SkyddC\06 Reglementen\GMU
CBRN\2 GMU
SoldF (s 100-127)
Fysisk prestationsförmåga
Ha tillräcklig fysisk prestationsför-
måga för att uppnå slutmål 1 i GMU.
Ha genomfört soldatprov.
Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L
FYS) samt Handbok FM FysS (Emi-
lia/Jobbstöd)
Utmärkelser Fysisk prest.förm.14
11
Samarbetsyta GSSU/GMU 12
Samarbetsyta GSSU/GMU 13
Samarbetsyta GSSU/GMU 14
Samarbetsyta Fysisk prestationsförmåga/Delade Dokument/FM Dokument
HANDBOK
31
Förläggning15
Nyttja kvarter16
och bivack (tält 12
eller 20) som förläggning (SoldF sid
372-375, 380-381, MSR)
SoldF
MSR17
Fysiskt stridsvärde/SERE
Bygga och ensam övernatta nödbi-
vack samt bygga och övernatta i
gruppbivack.
Förklara vätskebalansens betydelse
för prestationsförmågan samt få i sig
tillräcklig mängd vätska och energi
för att undvika prestationsnedsätt-
ning.
Rena vatten genom kokning och med
vattenreningstabletter.
Göra saltvatten användbart genom
kondensering.
Bygga eldplats.
Genomföra stegvis tändning.
Bestämma väderstrecken med hjälp
av naturens tecken samt praktiskt
kunna använda detta vid förflyttning.
Tillverka nödsignal av tillfällig mate-
riel.
Handbok överlevnad
SoldF s. 385-394
Utbpaket SERE A GU18
Fickminne SERE A
2.5.3. Slutmål 2
Slutmål:
Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för
dessa i ett större sammanhang.
Delmål:
Övergripande nivå: Rekryten ska översiktligt kunna redogöra för mål och syfte
med svensk säkerhetspolitik, Försvarsmaktens uppdrag, uppgifter och organisat-
ion.
Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater.
Förbandsnivå: Rekryten ska kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse
för dessa i ett större sammanhang (t ex patrull, grupp, pluton eller kompani).
Situation: Alla situationer där rekryten löser (strids)uppgifter.
15
De dygn rekryten förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att rekryten utvecklar sin förmåga att
omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens
förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. 16
Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att rekryterna får använda
liggunderlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 17
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 18
Samarbetsyta SERE/Delade Dokument/FM Dokument
HANDBOK
32
Individ -grupp: Rekryten ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samar-
bete och samspel utvecklas positivt under GMU, i syfte att förelagda uppgifter
ska kunna lösas framgångsrikt.
Situation: Under hela GMU.
Analys av delmålen:
Rekryten ska kunna Hänvisning
Övergripande nivå
Beskriva begreppet säkerhetspolitik.
Beskriva de svenska säkerhetspolitiska
målen.
Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och
organisation.
Beskriva aktuella organisationer i inter-
nationell krishanteringsförmåga (FN, EU,
NATO).
Beskriva pliktsystemet och pliktlagarna.
www.säkerhetspolitik.se
www.försvarsmakten.se
Svensk soldat 200519
(i tillämpliga
delar)
Försvarsmakten i fickformat (senaste
utgåvan)
Förbandsnivå
Redogöra för vilket syfte den egna upp-
giften har i ett större sammanhang.
Exempel: Uppgift i stridspar ska
kunna förstås och förklaras i ramen
grupp/pluton
Individ- grupp
Bidra till att ett bra samarbete utvecklas
och bibehålls i gruppen och med andra
grupper i enheten.
Bidra till att utveckla en god kommuni-
kation i gruppen.
Bidra till att utveckla gruppens förmåga
att förebygga destruktiva konflikter.
Utveckla sitt moraliska omdöme och
kunna bidra till att gruppen har en god
moralisk beredskap inför de uppgifter
man har att lösa.
Ha ökat sin självinsikt och sitt självför-
troende
Handbok Samarbete och befälsföring
(H SamBef 2014)
Lärarhandledning – Strimma C
GMU20
Genomföra mental träning för att redu-
cera stress.
Lärarhandledning – Mental träning
under GMU21
Koll på gruppen
Ha sådan kunskap om alla medlemmarna
i gruppen att rekryten övergripande kan
presentera gruppmedlemmarna för befäl
och/eller andra grupper.
Kunna beskriva vilka ”civila förmågor”
som finns i gruppen och som antas
komma till användning i gruppens arbete
under GMU.
Lärarhandledning – Koll på grup-
pen22
19
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 20
Samarbetsyta GSSU/GMU 21
Samarbetsyta GSSU/GMU 22
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
33
Kunna beskriva vilken som är gruppens
gemensamma uppfattning om vad som
kännetecknar en välfungerande grupp.
Ha reflekterat kring det militära yrkets
särart avseende rätten/skyldigheten att
använda dödligt våld och risken att dö-
das.
Lärarhandledning – Döden23
Fysisk prestationsförmåga
Känna till vikten av ”grennära” regel-
bunden träning samt tillämpa detta vid
egen träning.
Känna till vilka faser som ingår i ett trä-
ningspass samt tillämpa detta vid egen
träning.
Lärobok Fysisk prestationsförmåga
(L FYS, Emilia/Jobbstöd)
Kunna beskriva hur GMU är organiserad
i projekt och strimmor samt kraven för
godkänd GMU.
Handbok GSSU eller rekrytboken
2.5.4. Slutmål 3
Slutmål:
Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestäm-
melser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.
Delmål:
Rekryten ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information
om för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och
skyldigheter.
Rekryten ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsar-
betet.
Rekryten ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete.
Analys av delmålen:
Rekryten ska Hänvisning/referens
Kunna redogöra för vad begreppet risk
innebär.
Efterhand som situationen utvecklas fort-
löpande kunna göra nya riskbedömningar
Medvetet24
kunna tillämpa säkerhetsbe-
stämmelserna när uppgifterna löses.
I handling visa att rekryten tar ansvar för
sig själv och sin omgivning.
Kunna tillämpa envars skyldighet att in-
gripa vid fara.
SäkI G
SoldH Utbildningssäkerhet25
Utbildningsreglemente
Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbild-
ning26
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- be-
stämmelser/Reglementen/Utbsäk_
Arbetsmiljö)
Utb.pkt – Hör upp och hör sen!27
Utb.pkt – Kallt väder
23
Samarbetsyta GSSU/GMU 24
Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling 25
SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 26
Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är
klarlagd. 27
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
34
Kunna agera utifrån bestämmelser för det
lokala brandskyddet och vidta rätta åtgär-
der vid brand.
Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert
sätt.
Hantera sin personliga utrustning mht rå-
dande väder- och miljöförhållanden.
(ADL-portalen/LMS)
Varmt väder – (N:\00_FM_Projekt\
FÖS\SERE\SERE B 2015)
FM2015-14702 HKV Utbmål, kurs-
plan och -beskr SERE A-C Bil 3
Kursbeskrivning med lektionsför-
teckning, sid 1.
Kunna redogöra för syftet med och inne-
hållet i Försvarsmaktens värdegrund och
Försvarsmaktens nolltolerans mot droger,
trakasserier, könskränkningar, homofobi,
mm.
Kunna agera vid händelse av diskrimine-
ring, mobbning, trakasserier eller andra
yttringar som strider mot Försvarsmaktens
värdegrund. Veta hur och till vem en an-
mälan görs samt vara införstådd med det
egna ansvaret.
Försvarsmaktens värdegrund
Försvarsmaktens policys och Hand-
lingsplaner.
(Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/
Arbetsplatsen)
GMU förbandets lokala handlings-
planer
Försvarsmaktens Strategiska Inrikt-
ning 2015 (FM2015-1597:2)
Kunna ange vilken grad som motsvarar
olika gradbeteckningar. (De grader som
rekryten möter under sin GMU.)
Unibest FM 2015,
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- be-
stämmelser/Instruktioner/ Regle-
menten)
Kunna delta i vården av gemensamma
lokaler med beaktande av bland annat mil-
jöbestämmelser och krav på hygien.
Städinstruktion enligt lokal KompI
(motsv.)
Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efter-
hand som utrustningen används i GMU
passas denna till.
Kunna namnge de delar i den personliga
utrustningen som används.
Kunna vårda personlig och gemensam
materiel under fält- och kasernförhållan-
den.
SoldR Mtrl P
SoldR Mtrl Vapen
H Miljö
Kunna uppträda enskilt och i sluten ord-
ning i enlighet med bestämmelser i FMR
2000.
FMR 200028
Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt
att aktuella lokala instruktioner följs
T ex Lokal KompI (motsv.)
Kunna redogöra för soldatreglerna.
Kunna beskriva de grundläggande huma-
nitära principerna.
Svensk soldat 200529
(s. 54-59)
SoldF (s 11-14)
UP Krigets lagar30
M Krigets lagar M7740-776001
Kunna beskriva syftet med och formerna
för medinflytande under GMU
Reglementet för grund- och repetit-
ionsutbildning (R GU RU).
28
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 29
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 30
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
35
Rättstjänst
Kunna beskriva Disciplinansvarslagen.
Kunna beskriva de rättigheter och skyl-
digheter, närvaro, ledigheter och uni-
formsbestämmelser som gäller under GU.
Kunna förklara innebörden av begreppen
befälsrätt och förman
Kunna beskriva skyldigheten att lyda för-
mans order i vad som rör tjänsten.
Kunna beskriva förbandets möjlighet att
använda sig av tvångsmedel, bland annat
visitera skåp och annat tillhörande rekry-
ten.
Lag (1994:1 811) om disciplinan-
svar inom totalförsvaret, m.m.
Förordning (1995:241) om discipli-
nansvar inom totalförsvaret, m.m.
Svensk soldat 200531
(s. 88-97)
H SamBef 2014 s. 94 – 95
Hälso- och sjukvård
Kunna beskriva de lokala bestämmelser
avseende hälso- och sjukvård som gäller
under GMU.
Lokala bestämmelser
Säkerhetsmedvetande
Kunna beskriva säkerhetshotande verk-
samhet riktad mot Försvarsmakten och in-
nebörd av tystnadsplikt och meddelande-
frihet.
Svensk soldat 200532
(s. 99-100)
Förmåner och rättigheter
Kunna beskriva de förmåner rekryten har
under GMU.
Kunna beskriva vad som gäller för per-
mission/tjänstledighet under GMU.
Kunna beskriva vad som gäller för religiös
utövning under GMU.
Reglementet för grund- och repetit-
ionsutbildning (R GU RU).
Lokala förutsättningar under GMU
T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd,
vapenförvaring, befälskontor, m m.
Lokala bestämmelser
Soldaterinran
Under GMU ha blivit meddelad soldat-
erinran.
Förordning (1996:927) med be-
stämmelser för Försvarsmaktens
personal
Fysisk prestationsförmåga
Ha genomfört regelbunden träning omfat-
tande minst tre timmar/vecka fördelat på
minst två träningspass.
Ha genomfört mikroträning minst två
gånger/dag.
Minst ha den fysiska prestationsförmåga
som rekommenderas för befattningsut-
bildning inom respektive arbetsområde
(motsv.).
Lärobok Fysisk prestationsförmåga
(L FYS) samt Handbok FM FysS
(Emilia/Jobbstöd)
31
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 32
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016
HANDBOK
36
2.6 Utbildningens organisation
Allmänt
GMU är organiserad i projekt och strimmor. Projekt genomförs under en avgränsad tid
med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet är utsträckt över hela
GMU.
Projekt 2-4 innehåller huvuddelen av stridsutbildningen. De är organiserade så att de
anknyter till vanliga uppgifter för en soldat/sjöman. I vårt fall att ingå i en patrull, att
ingå i en grupp med uppgift att försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet och
att vara skyddsvakt. Patrull kommer först i stridsutbildningen. Detta för att vi till rekry-
ten tidigt vill förmedla synen att i första hand framrycka och ta initiativet.
Att organisera utbildningen i projekt ansluter också till Försvarsmaktens pedagogiska
grundsyn.33
Denna pekar på att lärandet har en kontextuell aspekt. Dvs lärandet under-
lättas om det som ska läras kopplas till ett sammanhang. Om vi uppfattar att kunskapen
förvärvas bara för sin egen skull utan ett sådant sammanhang, upplever vi den lätt som
lösryckt, fragmenterad och mindre meningsfull. Vi glömmer den ganska snart. Att lösa
den uppgift som projektet är uppbyggt kring kräver kunskap från flera traditionella äm-
nesområden, dvs tematisk utbildning istället för fragmenterad.
I projekten ställs rekryten inför en pedagogisk situation vilken är lika med situationen i
det kommande yrket. Dvs. att förstå vad som ska åstadkommas och vad jag behöver
bidra med för att detta ska bli gjort. Och i utbildningssituationen: vad jag behöver lära
mig för att kunna åstadkomma detta. Synsättet är också en grund för ett livslångt lä-
rande.
För att belysa hela vidden av uppgiftens innebörd och den situation i vilken den ska
kunna lösas, består våra projekt oftast av ett scenario som utvecklas över projektperi-
oden. Efterhand gör sig fler och fler friktioner påminda och rekryten måste för att han-
tera dem bli skickligare och skickligare. Sammantaget påvisas alla de förmågor som
uppgiften och situationen kräver av den eller de som ska lösa uppgiften. De övningar
som organiseras möjliggör för rekryten att utveckla dessa förmågor och att få pröva dem
i nya situationer.
Projektet som metodikidé ger också möjlighet att belysa ledarskap i vid bemärkelse.
Detta eftersom rekryterna tillsammans kommer att arbeta med projektets uppgift och
scenario på samma sätt som man kommer att arbeta i den kommande tjänsten i t ex in-
satsorganisationen.
GMU:s strimmor bör så långt som möjligt ”levandegöras” i projekten. Dvs det rekryter-
na lär sig i strimmorna åskådliggörs, utvecklas och förtydligas i GMU:s projekt. Som
exempel resonerar rekryterna – under ledning av sitt befäl – om risker och nödvändiga
åtgärder inför en övning i sammanstöt i efterhand under projekt 2. Andra exempel kan
vara att folkrätten exemplifieras och tillämpas under projekt 3 eller att gruppen under
projekt 6 ges tid att reflektera över gruppmedlemmarnas bidrag till samarbetet i grup-
pen.
33
Pedagogiska grunder (2006)
HANDBOK
37
Under Projekt 6 ska rekryten använda tidigare utvecklade förmågor i nya och större
sammanhang och därmed fortsätta sin förmågeutveckling. Rekryten kan klara allt mer
komplexa situationer. Här är det således viktigt att inte nya utbildningsmål tillförs utan
att rekryten fortsätter att träna mot tidigare utbildningsmål i GMU såsom t ex: färdiga
till strid, kommandon och tecken, åtgärder vid sammanstöt, omhändertagande enligt
<C>ABCDE eller att agera som skyddsvakt. Här finns relativt mycket tid att komplette-
ringsutbildad samt befästa förmågor.
Att reflektera över
Alla individer i Försvarsmakten har ett personligt ansvar för det egna lärandet och för-
väntas ta initiativ till olika aktiviteter för sin egen kompetensutveckling. Detta mindset
behöver fokuseras under hela GMU. Du som befäl behöver inte ordna allt för rekryter-
na. De måste lära sig att med utgångspunkt i uppgiften skapa sig en uppfattning – en
bild av – önskat slutläge/målbild/ – vad som krävs för detta, samt vad de då ska
göra/handling/. Utbildningen är full av skarpa uppgifter på vilka rekryten kan öva. T ex
skjutbanan: ge order om förflyttning till skjutbana, iordningställa rätt individuella tav-
lor, skjutplatser, genomföra vapenkontroll, mm och stå uppställda kl: xx:xx för visitat-
ion före skjutning.
Öva rekryternas förmåga att förstå läge och förutsättningar. Är det krig, fred, internat-
ionell insats med viss förutsättning, gäller soldatreglerna, Sveriges lag eller…??? Under
projekt 6 - växla läge i samma uppgift. Dvs. lös uppgiften framrycka till… under läget
krig i Sverige.
Utbildningstiden under GMU är begränsad. Uppföljningarna av GMU ger att förbanden
är olika bra på att organisera bakom-övningar. Likaså förekommer ofta fenomenet "en-
instruktör-övar-en-rekryt" istället för "en-instruktör-övar-många-rekryter". Eftersträva
att nyttja tillgänglig tid effektivt. Att de rekryter som väntar inför ett moment övar en-
skilt eller t ex två och två. Ytterligare några exempel: Medför vid plutonen enkel mate-
riel för de mest grundläggande övningarna. Därmed kan repetitionsmoment snabb
igångsättas. Ett alternativ till väntan kan ofta vara att rekryten själva övar olika moment.
Nyttja förflyttningar till övningsplatser för att öva. Ge order om att framrycka som
patrull över A, B till "gula huset". Eller vid marsch i sluten ordning: ställ frågor på olika
saker, låt hela enheten svara på åtgärder vid ett visst kommando etc.
Vid pluton bör strävan vara att när projekten genomförs (normalveckans tisdag till tors-
dag) är huvuddelen av plutonsbefälet i tjänst och med vid plutonen hela tiden. För att
kunna följa och stödja rekryternas utveckling är det nödvändigt att delta över tiden, för
att förstå vad som händer nu måste jag förstå vad som hände på förmiddagen. Det är
viktigare att en övning kommer rätt i tid i förhållande till ett lärbehov, än att övningen är
100 % förberedd. Övningsförberedelser sker ”i fält” parallellt med genomförande.
Genomför olika verksamheter med skyddsmasken påtagen. ”Skyddsmask på!” och fort-
sätt övningen.
HANDBOK
38
Vapnet bör vara med som vilken del av utrustningen som helst, även om det inte är
skjutning eller strid på programmet. Detta ökar tilltron och färdigheten att handha vap-
net.34
Erfarenheter av GMU ger att skador är en tydlig anledning till avbrott under GMU.
Vanligaste avgångsorsaken är belastningsskador. Ta därför hänsyn till att rekryten inte
är van med den belastning (intensitet, varaktighet, värma, kyla, osv.) som militär verk-
samhet innebär.
Tänk på att:
Rekryten inte är van att bära stridsutrustning. Stegringen av belastning måste ske
långsamt och individuellt för att undvika belastningsskador och överträning.
Utveckla ett nära samarbete mellan Försvarshälsan och befälslaget som förut-
sättning för en individuell belastningsstegring av varje enskild rekryt.
Muskelstyrka och kondition anpassas betydligt snabbare än t ex senor, ledband
och brosk.
Kroppsskydd och hjälm ska bäras då övnings- eller säkerhetsföreskrifter så före-
skriver. När så inte är fallet bör kroppsskyddet och annan utrustning tas av så
lång det är möjligt/lämpligt. Detta i synnerhet i utbildningens inledning. Likaså
måste krav på enhetlighet inom truppen värderas mot varje enskild rekryts förut-
sättningar samt risken för skador. Varje enskild rekryts belastning ska öka suc-
cessivt och efterhand som rekrytens förutsättningar medger.
Utrustning tillhörande rekryter som har lättnader i tjänsten ska inte omfördelas
till rekrytens kamrater. Denna ska transporteras mellan olika platser på annat
sätt. Risken är annars överhängande att rekrytens kamrater bär för tungt.
Det är okej att marschera mellan olika platser. Notera dock att särskild marsch-
träning inte ska genomföras under GMU. Dels för att det inte finns några mål-
sättningar som bär mot detta varför utbildningstiden ska ägnas åt de utbild-
ningsmål som de facto ingår i utbildningen. Men också för att minska omfatt-
ningen av belastningsskador under GMU.
De flesta kylskador undviks genom att vara noga med klädsel, dryck, föda och
kontroller. En grundregel är att alltid vara TORR, VARM och MÄTT.35
Kläder och skyddsutrustning kan hämma värmeavgivning, vilket kan leda till
överhettning redan vid låga temperaturer (svenskt sommarklimat). Anpassa den
fysiska aktiviteten till klädsel, utrustning och klimat. Om bedömningen är att
den fysiska aktiviteten inte kan ändras, måste någon/några av de andra faktorer-
na anpassas t ex lättare klädsel, utrustning och/eller utföra fysisk aktivitet under
tid på dygnet när temperaturen är lägre.36
Vätskebrist inverkar negativt både på svettningskapacitet och på prestationsför-
måga vilket leder till försämrat fysiskt stridsvärde. Vätska ska därför tillföras vid
svettdrivande aktivitet. Däremot finns det inget att vinna på att tillföra mer
vätska än den mängd som behövs för normal vätskebalans.37
Planering och genomförande av närkampsutbildning kräver ett särskilt fokus.
Genomförandet ska ske under kortare pass (max halvdagar), med anbefalld
skyddsutrustning och under ledning av särskilt utbildade examinatorer och in-
struktörer.
34
INS VERKS Mark, Redovisning av inrapporterade avvikelse för 2007 35
Vintersoldat, sida 11-13 36
Utbildningspaket Fysisk prestationsförmåga, 7.2 Miljö 37
Utbildningspaket Fysisk prestationsförmåga, 7.2 Miljö
HANDBOK
39
2.7 Projekt
2.7.1 Projekt 1 – ”Koll på läget!”
Mål
Efter projektet ska rekryten
kunna hitta på förbandet.
kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner (t ex
lokal KompI) följs.
kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åt-
gärder vid brand.
ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som utrustningen används i GMU
passas denna till.
kunna tillämpa förebyggande och underhållande fotvård. 38
kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål
återkommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).
kunna beskriva syftet med och formerna för medinflytande under GMU samt
under handledning ha genomfört en ”plutonens timma”.
kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar (de grader som
rekryten möter under sin GMU).
kunna beskriva för regler och rutiner för hälso- och sjukvård, förmåner samt re-
ligiös utövning.
kunna beskriva för hur GMU är organiserad i projekt och strimmor samt kraven
för godkänd GMU.
kunna:
o beskriva disciplinansvarslagen.
o beskriva de rättigheter och skyldigheter som gäller för närvaro, ledighet-
er och uniformsbestämmelser under GU.
o förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman.
o beskriva skyldighet att lyda förmans order i vad som rör tjänsten.
o beskriva förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland an-
nat visitera skåp och annat tillhörande rekryten.
kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat mil-
jöbestämmelser och krav på hygien.
kunna vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden.
ha erhållit information om säkerhetshotande verksamhet riktad mot Försvars-
makten och innebörd av tystnadsplikt och meddelandefrihet.
ha påbörjat exercisutbildning med följande mål: hälsning, anmälan, uppställning
på linje och kolonn, vändningar, marschanträde och halt, marsch i sluten ord-
ning.39
kunna använda det första förband som bärs i samband med skjututbildning.40
kunna genomföra mental träning för att reducera stress.
38
Detta delmål är ”hämtat” ur försvarsmedicinutbildningen i projekt 2. 39
Exercisen fortsätter under hela GMU. Jmf normalvecka som anger ca 30 min exercis per vecka. 40
Detta delmål är ”hämtat” ur försvarsmedicinutbildningen i projekt 2.
HANDBOK
40
Efter projektet ska rekryten
ha genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.41
Notera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lo-
kala förutsättningar.
ha genomfört Koll på gruppen enligt lärarhandledning mot följande målsättning-
ar:
Efter aktiviteten ska rekryten;
o ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen att rekryten övergripande
kan presentera gruppmedlemmarna för befäl och/eller andra grupper.
o kunna beskriva vilka ”civila förmågor” som finns i gruppen och som antas
komma till användning i gruppens arbete under GMU.
o kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma uppfattning om vad
som kännetecknar en välfungerande grupp.
Godkänt resultat efter Projekt 1
Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildnings-
kontroller:
1. Prov ”vapenhantering och säkerhetsbestämmelser” enligt fastställda bestämmel-
ser skjututbildning42
. Provet består av 15 moment där
o moment 1-10 ska genomföras med godkänt resultat före första skjutpasset
på skjutbana och
o moment 11-15 ska genomföras med godkänt resultat före första stridsut-
bildningen med skarp ammunition.
Provet redovisas dock i sin helhet som en utbildningskontroll i projekt 1.
2. ”Prov KompI” (motsv). Detta prov hanterar såväl lokala bestämmelser (t ex
fys.kläder i matsalen, ordningsregler i gymmet, bestämmelser för resebeställ-
ning, parkering av fordon för rekryter, rutiner för sjukanmälan, etc) som över-
gripande regler (t ex förmansbegreppet, förlorat passerbevis, bestämmelser för
vapenförvaring, närvaro och ansökan om ledighet, etc). Det finns inga generella
styrningar avseende provets omfattning eller på nivån för godkänt resultat.
41
Samarbetsyta GSSU/GMU 42
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
41
2.7.2 Projekt 2 – ”Patrull”
Mål
Efter projektet ska rekryten kunna
vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF 206– 207, MSR).
inta skydd (SoldF 221, MSR).
välja skydd med hänsyn till olika föremåls skyddsförmåga (SoldF 78, MSR).
tillämpa de olika stridsförflyttningssätten (SoldF 222–223, MSR).
inta vald eld- eller skyddsställning och vidta förberedelser (SoldF 28–37, 234,
MSR).
ingå i en patrull som under framryckning leds med kommando och tecken och
använder olika grupperingsformer (SoldF 225–227, 441–445, MSR).
framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull (SoldF 228–231, 235-
245, MSR).
vidta enskild soldats åtgärder vid sammanstöt (SoldF 228–229, MSR).
genomföra strid från eldställning (SoldF 207–215).
genomföra omhändertagande av skadad enligt <C>ABCDE.43
delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering”. (SoldF 203).
nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR)
namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål åter-
kommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).
utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner,
insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7).44
Efter projektet ska rekryten ha
genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.45
No-
tera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lokala
förutsättningar.
Följande mål ur försvarsmedicin- samt SERE A GU-utbildning uppnås i samband med
förläggning och/eller annan verksamhet i fält under projekt 2, 3 och 4. Rekryten ska
kunna:
skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien.
hantera mat och vatten hygieniskt säkert.
använda och hantera uniformssystem och utrustning så att ett högt stridsvärde
bibehålls.
skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning.
förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig
tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning.
Notera att målsättningarna inom preventivmedicin i många fall bör genomföras som
utbildningspass i anslutning till annan utbildning, t ex förläggningstjänst och endast
undantagsvis som exklusiv utbildning under rubriken försvarsmedicin.
43
Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och 3. 44
Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och 3. 45
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
42
Då fältdygnen under projekt 2, 3 och 4 genomförs ska följande målsättning uppnås. Re-
kryten ska kunna:
vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden.
Situation
Under dagsljus, aktuell årstid och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Ur-
ban miljö och betäckt terräng.46
Genomförande
1. Målbildsförevisning47
2. Klargörande av sammanhang och lärbehov
3. Övningar
4. Utbildningskontroll
Eventuella säkerhetsmässiga eller verksamhetssäkerhets krav på post må omhändertas i
projektet utan att hela målsättningen posttjänst ur projekt 3 för den skull introduceras.
Godkänt resultat efter Projekt 2
Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildnings-
kontroller:
1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Patrull) bestående av flera
moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa moment
finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömningsmall.
Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i, för rekryten, ny
terräng.
Notera att denna utbildningskontroll ska påbörjas under projekt 2 med de rekry-
ter som bedöms klara för utbildningskontroll. Utbildningskontrollen får fortsätta
in i projekt 3.
46
Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T
ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt
terräng eller i urban miljö. 47
Mer om målbilder och målbildförevisningar finns Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
43
2.7.3 Projekt 3 – ”Försvara”
Mål
Efter projektet ska rekryten kunna
lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt. (SoldF 131–141, MSR). Även i
mörker.
använda larmmina i anslutning till postställe (SoldF 337).
inta tilldelad eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,
234, MSR).
förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av
objekt (SoldF 78–81, 312–316, 319–321).
genomföra strid från eldställning (SoldF 207–215). Även i mörker.
genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning (SoldF 233–
234, MSR). Även i mörker.
upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSR).
använda signalpistol och ha förståelse för hur närlys används vid strid i mörker
(SoldF 272–285, SoldR Mtrl Mörker 43-58).
Använda shgr m/56 (SoldF 48-49, MSR).
redogöra för tecken på stressreaktion och hur man kan behandla individer i
stressreaktion (SoldF 204–205).
redogöra för hotbild och verkan av CBRN/Toxic Industrial Materials (TIM).
använda den personliga skyddsutrustningen.
beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som ska vidtas vid respektive nivå.
vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer inklusive medicinska motåtgärder.
genomföra omhändertagande av skadad enligt <C>ABCDE.48
nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR).
namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål åter-
kommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).
utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner,
insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7).49
Efter projektet ska rekryten ha
genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.50
No-
tera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lokala
förutsättningar.
genomfört grundläggande kastövning med shgr m/56.
genomfört tillpassningskontroll skyddsmask.
Situation
Under dagsljus,51
aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder
utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.52
48
Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och 3. 49
Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och 3. 50
Samarbetsyta GSSU/GMU 51
Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål. 52
Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T
ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt
terräng eller i urban miljö.
HANDBOK
44
Genomförande
1. Målbildsförevisning53
2. Klargörande av sammanhang och lärbehov
3. Övningar
4. Utbildningskontroll
Godkänt resultat efter Projekt 3
Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildnings-
kontroller:
1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Försvara) bestående av
flera moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa mo-
ment finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömnings-
mall. Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i för rekry-
ten ny terräng.
Utbildningskontrollen får fortsätta in i projekt 4.
53
Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskriv-
ning\Projekt 2 – Patrull, Projekt 3 – Försvara, Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar
HANDBOK
45
2.7.4 Projekt 4 – ”Skyddsvakten bevakar”
Mål
Efter projektet ska rekryten kunna
redogöra för vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande
inom Försvarsmakten
tillämpa gällande lagar och bestämmelser i tjänsteutövning som skyddsvakt
förklara vikten av det personliga uppträdandet för en skyddsvakt inom För-
svarsmakten
bevaka skyddsobjekt
kroppsvisitera samt undersöka fordon för att lösa bevakningsuppgiften
upprätta och bedriva inpasseringskontroll till skyddsobjektet
kontrollera behörigheten på personal inom och invid skyddsobjektet
fatta beslut om ingripande, med rätt lagstöd vid brott på/mot skyddsobjektet
fatta beslut om tvångsmedel enligt skyddslagen
ingripa/agera mot personer med diplomatisk status
under pressade förhållanden hantera sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt be-
tryggande sätt
använda rätt våldsanvändning enligt behovs- och proportionalitetsprincipen
använda greppteknik och fängsel
efter användande av tvångsmedel ex frihetsberövande och beslag, rapportera till
polis/militärpolis på ett korrekt sätt
nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR)
namnge de delar i den personliga utrustningen som används
genomföra HLR
med stöd av utbildad kamrat kunna avvisa, avlägsna, omhänderta och gripa en
person som gör motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9).
bruka handfängsel samt ha färdighet utföra visitations- och kontrollgrepp. Re-
kryten ska kunna växla mellan laga befogenhetstekniker till nödvärnstekniker
(ÖFT NK GMU övn 10)
Efter projektet ska rekryten ha
genomfört övningar ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.54
Situation
Under dagsljus och aktuell årstid. Urban miljö och betäckt terräng.55
Genomförande
1. Målbildsförevisning56
2. Klargörande av sammanhang och lärbehov
3. Övningar
4. Utbildningskontroll
54
Samarbetsyta GSSU/GMU 55
Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. 56
Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskriv-
ning\Projekt 2 – Patrull, Projekt 3 – Försvara, Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar
HANDBOK
46
Godkänt resultat efter Projekt 457
Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildnings-
kontroller:
1. Det praktiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt 2015.
2. Det teoretiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt 2015.
3. Examinerande övningar (3:9, 4:13, 5:4) samt FM Kompetensprov Ak enligt fast-
ställda bestämmelser skjututbildning.58
4. Det examinerande momentet i närkampsutbildningen (NK GMU).
57
Utöver dessa utbildningskontroller genomförs även bedömning av lämplighet som skyddsvakt enligt
särskilt bedömningsunderlag i utbildningspaket skyddsvakt 2015. 58
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
47
2.7.5 Projekt 5 – ”Individuella dagar”
Mål
Efter projektet ska rekryten
ha genomfört eventuella kvarvarande utbildningskontroller.
ha genomfört eventuella aktiviteter genererade ur strimma E.
ha genomfört utbildning mot sådana mål rekryten ”missat” eller inte nått erfor-
derlig nivå i.
Godkänt resultat efter Projekt 5
Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 5.
HANDBOK
48
2.7.6 Projekt 6 – ”Aldrig ge upp”
Syfte
Projekt 6 är ett projekt där rekrytens lärande mot slutmålen fortsätter. Det fortsatta lä-
randet ska ske i nya sammanhang. En nyhet är att rekryten ska få använda tidigare ut-
vecklad förmåga i ett större sammanhang, d.v.s. lösa uppgifter utifrån en förståelse av
dessa i ett större sammanhang.59
Det större sammanhanget utgörs av ett tidsperspektiv
som är väsentligt längre än tidigare i utbildningen. Rekryten måste bl a över tiden arbeta
med sitt fysiska stridsvärde för att kontinuerligt kunna lösa uppgifter. Det större sam-
manhanget utgörs också av ett läge där högre förband, samverkande delar, etc gör att
rekryten måste ha förmåga att anpassa sin uppgiftslösning till dessa inflytelser.
Projekt 6 utgör, liksom projekt 5, reservtid i GMU då det finns möjlighet att välja mo-
ment till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande
varit begränsad. Vidare finns möjligheter till förnyade utbildningskontroller. Här ska
dock särskild hänsyn tas till att rekryterna under delar av projekt 6 kan ha nedsatt pre-
stationsförmåga.
Rekryterna ska kunna erfara och utveckla sin förmåga och därigenom stärka sin självin-
sikt och sitt självförtroende. Projektets karaktär ska ge goda möjligheter till lämplig-
hetsbedömning.
Det är viktigt att betona att projekt 6 inte är en slutövning i traditionell bemärkelse.
Fortsatt lärande i nya sammanhang är viktigare än ”tillämpning” eller ”prövning”.
Mål
Efter projektet ska rekryten
kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sam-
manhang.
Under sex dygn med kontinuerligt uppgiftslösande kunna uppvisa ett sådant fy-
sisk stridsvärde att rekryten framgångsrikt kan lösa tilldelade uppgifter.
ha fortsatt utveckla förmågor från främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B, C
och D.
ha ökat sin självinsikt och sitt självförtroende.
kunna nyttja bivack eller kvarter som förläggning.
ha genomfört soldatprov.
kunna vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden.
Nedanstående mål ur fysisk stridsvärde uppnås enligt genomförandeplan SERE A GU i
samband med fältdygnen under projekt 6:
bygga och ensam övernatta i nödbivack samt bygga och övernatta i gruppbivack.
förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig
tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning.
rena vatten genom kokning och med vattenreningstabletter.
göra saltvatten användbart genom kondensering.
bygga eldplats.
genomföra stegvis tändning.
59
Jmf slutmål 2.
HANDBOK
49
bestämma väderstrecken med hjälp av naturens tecken samt praktiskt kunna an-
vända detta vid förflyttning.
tillverka nödsignal av tillfällig materiel.
Situation
Under hela dygnet60
, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträ-
der utan stridsfordon, urban miljö och betäckt terräng.
Innehåll
En sammanhållen övning över sex dygn. Kontinuerligt uppgiftslösande leder till att re-
kryten upplever begränsad vila, oklara lägen, utebliven mat, oväntad händelseutveckling
etc. Uppgiftslösandet kräver anpassning till det större sammanhanget.
Genomförande
Under övningen ska förmåga utvecklad under främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B,
C och D användas i större sammanhang. Det sker så att, för rekryten, nya friktioner
måste hanteras samtidigt som kända uppgifter löses.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förhindra belastningsskador.
Projekt 6 innehåller också reservtid för GMU då det finns möjlighet att välja moment
till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande varit be-
gränsad.
Soldatprov genomförs som en naturlig del under projekt 6. Soldatprovet genomförs en-
ligt Regler för Försvarsmaktens Utmärkelser Fysisk prestationsförmåga. Soldatprovs-
märke tilldelas godkända rekryter i slutet av projektet alternativt i samband med avslut-
ningsceremonin i projekt 7. De rekryter som har genomfört projekt 6 i sin helhet är
godkända för soldatprovsmärke under GMU. Notera särskilt att långa marscher inte är
ett krav för genomförande av soldatprovet.
Godkänt resultat efter Projekt 6
För att erhålla godkänt resultat på projektet krävs att rekryten genomför projektet med
s.k. aktivt deltagande. Detta innebär att rekryten under övningen aktivt ska engagera sig
för att lösa tilldelade uppgifter och stödja kamrater i deras lösande av sina uppgifter.
Rekryt som av medicinska skäl eller pga. särskilda skäl för ledighet inte genomför hela
eller delar av projektet erhåller G.
60
I första hand ska mörkermål från projekt 3 övas. I andra hand kan även moment som tidigare övats
endast i dagsljus övas i mörker, när det bedöms lämpligt för att skapa ny situation/friktion.
HANDBOK
50
2.7.7 Projekt 7 – ”GMU Avslutning”
Mål
Efter projektet ska rekryten kunna:
vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden.
Finns tid över i projektet bör befattningsutbildning påbörjas.
Godkänt resultat efter Projekt 7
Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 7.
HANDBOK
51
2.8 Strimmor
Strimma A, C, D och E genomförs över hela grundutbildningsperioden. Nedan redovi-
sas mål, mm för GMU-skedet. Mål, mm för resterande grundutbildningen utöver GMU,
framgår av respektive strimmas genomförandeplan. Dessa återfinns på Emilia samarbet-
syta Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU/GMU).
2.8.1 Strimma A – ”Fysisk prestationsförmåga”
Mål
Efter strimman ska rekryten
ha genomfört regelbunden träning omfattande minst tre timmar/vecka fördelat
på minst två träningspass.
ha genomfört mikroträning minst två gånger/dag.
ha tillräcklig fysisk prestationsförmåga för att uppnå slutmål 1 i GMU.
känna till vikten av ”grennära” regelbunden träning samt tillämpa detta vid egen
träning.
känna till vilka faser som ingår i ett träningspass samt tillämpa detta vid egen
träning.
minst ha den fysiska prestationsförmåga som rekommenderas för att genomföra
kommande befattningsutbildning.
Genomförande
Genomförandeplan för strimma A finns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Littera-
turhänvisning är Lärobok Fysisk prestationsförmåga, L FYS. Träning ska vara befäls-
ledd.
Inom ramen för strimma A genomförs tester fysisk förmåga; kondition (Beeptest) samt
styrka (Multitest). Notera att fälttest inte får genomförs under GMU, mht skaderisken.
Godkänt resultat efter Strimma A
För att erhålla godkänt resultat i strimma A krävs:
att rekryten senast avslutningsdagen för GMU har uppnått målen för minst 14 av
de pass som redovisas i genomförandeplan strimma A (exklusive inrycknings-
och utvecklingstest).
att rekryten under GMU genomfört Beeptest om lägst nivå 7:5. Testet genom-
förs enligt regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS).61
61
Se även under pkt ”Utbildningskontroller under GMU”
HANDBOK
52
2.8.2 Strimma B – ”Demokratin, Försvarsmakten och jag”
Mål
Efter strimman ska rekryten kunna
beskriva begreppet säkerhetspolitik.
beskriva de svenska säkerhetspolitiska målen.
beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation.
beskriva aktuella organisationer i internationell krishanteringsförmåga (FN, EU,
NATO).
beskriva de grundläggande humanitära principerna.
redogöra för soldatreglerna.
redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund och För-
svarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi,
mm.
agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttring-
ar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmä-
lan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret.
ha reflekterat kring det militära yrkets särart avseende rätten/skyldigheten att an-
vända dödligt våld och risken att dödas
ha meddelats soldaterinran
Genomförande
Strimman genomförs enligt särskild genomförandeplan. Denna återfinns Emilia/ Sam-
arbetsyta GSSU/GMU.
Godkänt resultat efter Strimma B
Strimmans mål värderas genom:
kunskapsprov (försvarsinformation och folkrätt)
seminarium (värdegrund) i grupps storlek. Seminariet ska avhandla 2 CASE där
gruppen diskuterar hur man bör agera.
Kunskapsprov, exempel på CASE till seminarium samt underlag för handledning åter-
finns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU.
Godkänt resultat i strimma B uppnås genom att rekryten har erhåller minst 60 % rätt på
kunskapsprovet samt aktivt har deltagit i CASE seminariet. Eventuella omprov genom-
förs som antingen ett nytt kunskapsprov och/eller deltagande i ett nytt gruppseminarie.
Kan inte ett gruppseminarium genomföras som omprov kan enskild och muntligt om-
prov av rekryt genomföras.
HANDBOK
53
2.8.3 Strimma C – ”Uppgiften, gruppen och jag”
Syfte
I militära enheter ställs stora krav på samarbetsförmåga. Under GMU ska därför rekry-
ten beredas möjlighet att utveckla sin förmåga att bidra till ett gott samarbete och sam-
spel i gruppen.
Mål
Efter strimman ska rekryten kunna
bidra till att ett bra samarbete utvecklas och bibehålls i gruppen och med andra
grupper i enheten
bidra till att utveckla en god kommunikation i gruppen.
bidra till att utveckla gruppens förmåga att förebygga destruktiva konflikter.
utveckla sitt moraliska omdöme och kunna bidra till att gruppen har en god mo-
ralisk handlingsberedskap inför de uppgifter man har att lösa.
Genomförande
Strimman genomförs enligt underlag för handledning. Denna återfinns på Emi-
lia/Samarbetsyta GSSU/GMU.
Godkänt resultat efter Strimma C
Krav för godkänt: Rekryten har aktivt deltagit i de olika övningar och löst de arbetsupp-
gifter som strimman omfattar.
Bedömningspunkter:
att rekryten individuellt reflekterat över sitt eget bidrag till samarbetet inom
gruppen
att rekryten tillsammans med övriga utvecklat gruppens strategier för ett väl
fungerande samarbete
att rekryten tagit ansvar för att tillsammans med andra lösa uppgifter som ställs
under utbildningen
att rekryten tillsammans med andra har samtalat om vad som bidrar till/utvecklar
ett bra samarbete
HANDBOK
54
2.8.4 Strimma D – ”Verksamhetssäkerhet”
Syfte
Utbildningen ska bidra till att rekryten utvecklar sin förmåga att bedöma risker i utbild-
nings- och insatssituationer. Rekryten ska kunna förstå vikten av varför säkerhetsbe-
stämmelser finns och kunna tillämpa aktuella säkerhetsbestämmelser i förekommande
utbildnings- och insatssituationer.
Mål
Efter strimman ska rekryten
kunna redogöra för vad begreppet risk innebär
efterhand som situationen utvecklas fortlöpande kunna göra nya riskbedömning-
ar
medvetet62
kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses.
i handling visa att rekryten tar ansvar för sig själv och sin omgivning
kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara
hantera sin personliga utrustning mht rådande väder- och miljöförhållanden.
Genomförande
Verksamhetssäkerhet är en förutsättning för vår förmåga att lösa uppgifter. Säkerhetsbe-
stämmelser får inte bli ett självändamål utan måste tas med som en ”röd tråd” i allt vi
gör. Verksamhetssäkerhet ska skapa förutsättningar för våra utbildnings- och insatssitu-
ationer. Rekrytens förmåga att göra riskbedömningar ska utvecklas och rekryten ska
kunna tillämpa sin eller gruppens resultat av valt alternativ. Som grund för utbildningen
ska gällande reglementen, instruktioner och handböcker ligga till grund.
Utbildningsbefälet måste fortlöpande under utbildningen kontrollera att rekryten har
uppfattat och anpassar sig efter gjord riskbedömning t ex genom att ställa frågor som:
Var finns dina sidokamrater just nu?
Var är din skjutgräns?
Om gruppen fortsätter ytterligare 50 m, vilka risker kan då uppstå?
Fanns det något i situationen som gjorde att verkan gick före skydd för att lösa
uppgiften (breaking point)?
Vilken påverkan kan det få att ni slänger skräp och inte tar med er det efter en
rast?
Alla utvärderingar efter genomförda moment ska om möjligt innehålla punkten risk och
säkerhet knutet mot situationen.
Strimman genomförs löpande under utbildningen och strävan ska vara att ju mer kun-
skap rekryten erhåller desto mer ansvar ska rekryten kunna ta för sin egen och för om-
givningens säkerhet.
Inom ramen för strimman ska följande utbildning genomföras:
Skydd mot skadligt buller (Hör upp och hör sen). Genomförs i utbildningsvecka
1.
Vädrets påverkan på det fysiska stridsvärdet (kallt eller varmt väder beroende på
årstid).
Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt.
62
Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling
HANDBOK
55
Godkänt resultat efter Strimma D
Måluppfyllnaden värderas genom att rekryten redovisar en skriftlig riskbedömning. Ut-
gångspunkten i utbildningskontrollen ska vara följande frågeställningar:
Vilka vådahändelser kan inträffa för mig själv och mina kamrater?
Hur sannolika är dessa vådahändelser?
Vilka konsekvenser kan det bli om en eller flera vådahändelser inträffar?
Vilka förebyggande åtgärder kan jag vidta?
Finns det alternativa handlingsmöjligheter om förutsättningarna ändras?
I utbildningskontrollen ska en situation väljas, som antingen är en situation som ska
övas eller en applikatorisk situation.
Applikatoriska exempel återfinns via Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU
Krav för godkänt: att rekryten skriftligt har reflekterat över samtliga punkter.
HANDBOK
56
2.8.5 Strimma E – ”Karriärplanering”
Syfte
De aktiviteter som genomförs inom strimma E:s ram är inte sprungna ur kravet på för-
mågeutveckling enligt utbildningsanvisningarna utan bär mot att klarlägga rekrytens
kapacitet och intresse för att fullfölja grundutbildningen och fortsätta i ett engagemang
inom Försvarsmakten. Vidare ska Försvarsmaktens behov beskrivas.
Strimman syftar till att:
säkerställa att rekryten kan göra ett aktivt och medvetet val inför ett fortsatt en-
gagemang inom Försvarsmakten
skapa en relation mellan rekryt, utbildande och rekryterande förband
varje rekryt upplever en röd tråd från antagningsprövningen och genom utbild-
ningen utifrån vald inriktning och förband
rekryten vet vilken yrkesväg hon eller han ska gå och var de kan få svar på sina
frågor
Mål och riktlinjer
Innan grundutbildningen avslutar ska rekryten ha genomfört samtliga aktiviteter
enligt checklista. Denna återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU.
Förbandet ska i ett tidigt skede informera om de olika verktyg för utveckling
som erbjuds rekryten inom ramen för sammanhållen karriärsplanering. Verkty-
gen ska hjälpa rekryten att synliggöra möjliga karriärvägar i ett framtida enga-
gemang som anställd eller kontrakterad i Försvarsmakten.
Rekryten ska känna till rollspelet mellan chef, yrkesvägledare, livs- och karriär-
planerare samt rekryteringskoordinatorer.
Alla chefer och instruktörer som deltar i genomförandet av grundutbildningen
ska kunna hänvisa rekryten till korrekt information, i rätt tid avseende rekrytens
behov enligt punkten ovan.
Förslag på genomförande
Förslag på genomförande återfinns i genomförandeplanen. Denna återfinns på Emi-
lia/Samarbetsyta GSSU/GMU.
Innehåll i genomförandeplanen:
Förbandspresentation
Yrkesvägledning inom arbetsområde – Möjliga befattningar, befattningsutbild-
ningar, uppgifter och roller
Hanterat eventuella önskemål om förändrad inriktning utifrån antagningsbeske-
det till GMU (såsom förband, arbetsområde, personalkategori, etc)
Godkänt resultat efter strimma E
Ingen utbildningskontroll genomförs av strimma E.
HANDBOK
57
2.9 Veckoplan GMU
GMU upplägg
Fr.o.m. 2016 kortas GMU från 13 till 12 veckor. Utbildningen har kortats i slutet. Pro-
jekt 5, 6 och 7 som tidigare genomfördes under tre veckor genomförs fr.o.m. 2016 un-
der två veckor.
Utb.
vecka
Innehåll Anm.
(antal utbildningsdagar)
1 Inryckning. Projekt 1 ”Koll på läget” Helgtjänst. Projektet pågår tom
söndag.
(7)63
2 Normalvecka. Projekt 2 ”Patrull”
(5)
3 Normalvecka. Projekt 2 ”Patrull”
(5)
4 Normalvecka. Projekt 2 ”Patrull”
Helgtjänst, t ex strimma E
(6)
5 Normalvecka. Projekt 2 ”Patrull”
(5)
6 Normalvecka. Projekt 3 ”Försvara”
(5)
7 Normalvecka. Projekt 3 ”Försvara”
(5)
8 Normalvecka. Projekt 3 ”Försvara”
Helgtjänst, t ex strimma E
(7)
9 Normalvecka. Projekt 4 ”Skyddsvakten
bevakar”
(5)
10 Normalvecka. Projekt 4 ”Skyddsvakten
bevakar”
(5)
11 Projekt 5 "Individuella dagar" t o m ons-
dag kväll. Därefter Projekt 6 ”Aldrig ge
upp”.
(3)
(4) Fyra dygn i fält. Helgtjänst
12 Projekt 6 ”Aldrig ge upp” tom tisdag kväll.
Därefter Projekt 7 "Avslutning".
(2) Två dygn i fält.
(3)
63
Notera möjligheterna att ta utbildningstid för projekt 1 ur projekt 2.
HANDBOK
58
Projekt 1 - Koll på läget 7 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, D, E
Projekt 2 - Patrull 21 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E
Projekt 3 - Försvara 15 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E
Projekt 4 – Skyddsv. bevakar 12 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E
Projekt 5 – Individuella dagar 3 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E
Projekt 6 - Aldrig ge upp 6 utbildningsdagar, inkl tid för strimma B, C, D
Projekt 7 - Avslutning 3 utbildningsdagar, inkl tid för strimma C
Totalt 67 utbildningsdagar
All GMU omfattar 67 utbildningsdagar. Det ger att resefria helger ska nyttjas för att
kompensera ledigheter för t ex påsk.
Övrigt
Eventuellt hemresefri helg må nyttjas för utbildning inom berört projekt eller strimmor.
Beakta dock rekryteras behov av vila och återhämtning.
Ordningen på projekt 5, 6 och 7 kan flyttas. t ex kan projekt 5 genomföra efter projekt
6. Vidare kan projekt 7 flyttas till slutet av grundutbildningen och BU påbörjas direkt
efter projekt 5 och 6. Dock skall soldaterinran och utvärderingar vara genomförda i an-
slutning till avslut för GMU.
2.10 Normalvecka
Normalveckan, se nästa sida, är ingen styrning för genomförandet utan syftar
som ett stöd i planeringen. Normalveckan säkerställer sammanhängande öv-
ningstid för projekten under tisdag – torsdag. Således ligger tid för strimmorna
A-C på måndag och fredag.
Varje vecka genomförs ca 30 minuters exercis i anslutning till annan verksamhet
t ex förflyttningar, väntan, etc.
I normalveckan finns två kvällstjänster, se vidare i R GU RU – avsnitt ledigheter
och närvaro.
HANDBOK
59
Måndag
Fm Strimma B – Demokratin, Försvarsmakten och jag, ca 1,5-2 tim
Strimma A – Fysisk prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim
Em Strimma C – Uppgiften, gruppen och jag, ca 1,5-2 tim
Reservtid till kompch förfogande, ca 1,5-2 tim
Tisdag
Fm Projekt
Em Projekt
Kv Projekt
Onsdag
Fm Projekt
Em Projekt
Torsdag
Fm Projekt
Em Projekt
Kv Projekt
Fredag
Tvättbyte
Plutonens timma
Strimma A – Fysiskt prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim
Särskild tillsyn kasern, vård personlig utrustning, materielkontroll
Tjänsten slut
HANDBOK
60
2.11 Fältdygn
Rekryten ska under GMU genomföra minst 14 dygn i fält. Under ett fältdygn ska över-
nattning i fält ske.
Under projekt 2-5 och 7 genomförs minst 8 dygn i fält.
Under projekt 6 genomförs 6 dygn i fält.
Under fältdygnen sker förläggning som bivack (tält 12 eller 20) eller som kvartersför-
läggning, se även Projekt 6.
Med kvartersförläggning avses under GMU en förläggning av tillfällig art i hus, t ex
industrilokal eller en lada. Det innebär att rekryterna får använda liggunderlag eller lik-
nande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. Jmf SoldF.
Projekt 2-5 och 7
Dygnen i fält under projekt 2-5 och 7 ska kännetecknas av att rekryten utvecklar sin
förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt
att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.
Förläggningen nyttjas för dygnsvila vid ordinarie övningar i projektet. Vilan ska ha en
sådan omfattning att rekryten kan koncentrera sig på och aktivt delta i de övningar som
leder mot projektens mål.
Det är också lämpligt att använda förläggningen som utgångspunkt för att lösa uppgifter
inom ramen för patrull, försvar och skyddsvakt under hela dygnet. Friktionerna och
uppgifter förs in successivt under GMU.
Projekt 6
Dygnen i fält under projekt 6 ska kännetecknas av att rekryten kontinuerlig löser kända
uppgifter i nya situationer. Rekryten fortsätter att utveckla sin förmåga att omhänderta
kropp och utrustning under fältförhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens
förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.
Förläggningen nyttjas under projektet som utgångspunkt för lösande av uppgifterna
samt för vila. Förläggning i bivack- (tält 12 eller 20), gruppbivack samt kvarter ska an-
vändas. Omgruppering är ett naturligt inslag i projektet. Ett ensamdygn och ett grupp-
dygn i nödbivack sker under projektet enligt genomförandeplan SERE A GU.
HANDBOK
61
HANDBOK
62
Utbildningsanvisning för
Fortsatt soldatutbildning (FSU)
2016 års utgåva
HANDBOK
63
HANDBOK
64
Innehåll 3. Fortsatt soldatutbildning (FSU) .................................................................................. 65
3.3. Allmänt ............................................................................................................ 65
3.4. Slutmål för FSU ............................................................................................... 65
3.5. Utbildningsmål FSU ........................................................................................ 66
3.6. FSU och utbildningstid .................................................................................... 68
3.7. Målbildsförevisningar ...................................................................................... 68
3.8. Krav för godkänt resultat efter FSU ................................................................ 68
3.9. Dokumentation av FSU ................................................................................... 68
3.10. Utvärdering och utveckling .......................................................................... 69
HANDBOK
65
3. Fortsatt soldatutbildning (FSU)
3.1. Allmänt
Soldater som ska bestrida huvuddelen av befattningarna i krigsförbanden i armén, amfi-
biekåren samt i flygvapnets basförband omfattas av utbildningen Fortsatt Soldatutbild-
ning (FSU). Av respektive befattnings målkatalog framgår om förmågor enligt FSU
målsättningar ska innehas. Där framgår också eventuella avsteg från delar av FSU.
Även rekryter som genomför grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) ska
genomföra bl a utbildningen FSU som förstegsutbildning inför kommande grundläg-
gande officersutbildning.
Utbildningen FSU har skapats för att:
strukturerat omhänderta kvarstående behov av generell förmågeutveckling efter
GMU hos alla rekryter
definiera gemensamma förmågor hos soldater i krigsförbanden i armén, amfi-
biekåren samt flygvapnets basförband
FSU och GMU är alltså beroende av varandra. För personal i sjögående förband finns
motsvarande utbildning, Fortsatt sjömansutbildning (FSjU).
Utbildningen läggs upp och genomförs t ex:
samlat i början, mitten eller i slutet av befattningsutbildningen, eller
delat och integrerat/tematiserat med annan befattningsutbildning.
Upplägget är således inte styrt utan genomförs med hänsyn till lokala förutsättningar
och övrig befattningsutbildning.
3.2. Slutmål för FSU
Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna verka i befattning i grupp som har i
uppgift att bevaka skyddsobjekt, framrycka och/eller försvara terräng, plats, anläggning
eller verksamhet.
Analys av slutmål till delmål och situationsbeskrivning
Delmål
Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna framrycka och strida inom ramen för
gruppens uppgifter.
Situation
Under dager, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan
stridsfordon. Situationen i övrigt ska vara en för förbandstypen, vanlig insatsmiljö.
HANDBOK
66
3.3. Utbildningsmål FSU
Efter utbildningen ska rekryten:
(ungefärlig utbildningstid) Hänvisning:
Strid (cirka 48 timmar)
kunna agera i grupp vid sammanstöt
(SoldF s.230-231)
kunna nyttja följande metoder för grup-
pens eld och rörelse (SoldF s.235-249):
ansatsvis fram- och tillbakaryck-
ning
växelvis fram- och tillbakaryck-
ning
stormningsförfarande
blixtlåsförfarande
närstrid
sammanstöt med stark fiende
försvar av taget anfallsmål
understöd
kunna använda hgr (rök-, chock- och
spräng-) i ovanstående stridssituationer.
SoldF
Vintersoldat
SoldR Materiel Vapen Handgranater
MSR64
Skjututbildning (cirka 16 timmar)
Fortsätta utveckla förmåga att använda
eldhandvapen.
Fastställda bestämmelser skjututbild-
ning.65
Försvarsmedicinsk utbildning (cirka 24
timmar)
kunna genomföra taktiskt omhänderta-
gande, TOS fas 1-3
kunna rapportering enligt MIST
kunna hantera blodstillande förband och
smärtstillande läkemedel
Utb pkt Tos66
Karttjänst (cirka 8 timmar)
kunna använda 50 000-dels karta och
kompass för orientering vid förflyttning
kunna ange läge på 50 000-dels karta mha
MGRS/UTM
Utbildningsunderlag karttjänst67
Folkrätt (drygt 4 timmar)
Ha förståelse för och kunskap om folkrätt
i väpnade konflikter
Ha kunskap om vissa särskilda folkrätts-
bestämmelser som Sverige har förbundit
sig att följa
Utbildning i klusterkonventionen
Utbildningsunderlag folkrätt68
64
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 65
Samarbetsyta GSSU/FSU 66
Samarbetsyta GSSU/FSU 67
Samarbetsyta GSSU/FSU 68
Samarbetsyta GSSU/FSU
HANDBOK
67
Sambandstjänst (cirka 8 timmar)
kunna använda enkelt sambandsmedel69
vid lösandet av exempelvis bevaknings-
uppgift. Detta omfattar att kunna signa-
lera och kunna nyttja olika passningsal-
ternativ.
ha grundläggande kunskaper om hotbild
mot sambandssystem/-medel och med det
som grund kunna vidta lämpliga åtgärder.
ESO70
Brandbekämpningsförmåga (cirka 3 tim-
mar)
ha förståelse för verkan av brand och
brandstridsmedel
kunna vidta skyddsåtgärder vid förhöjd
brandrisk
kunna handha släckutrustning och släcka
brand på kamrat
kunna handha brandsläckare och släcka
brand
ha passerat brandtunnel eller brandfönster
på ett säkert sätt
SäkI BRök
CBRN (cirka 8 timmar)
kunna agera som C- och RN-varnare
kunna ingå i indikeringspatrull
Utbildningsunderlag återfinns i UtbR
CBRN, kap. 3:4 Utbildningsplan
(Emilia/jobbstöd/regler och bestämmel-
ser/reglementen/UtbR CBRN)
Fysisk prestationsförmåga (cirka 8 timmar)
kunna förklara innebörden av FM FysS
samt beskriva krav mot egen befattning
känna till hur olika konditions- och styr-
keträningsformer påverkar den fysiska
prestationsförmågan,
känna till vilka yttre faktorer som påver-
kar det fysiska stridsvärdet
kunna planera, genomföra och följa upp
egen träning.
Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L
FYS, Emilia/Jobbstöd)
Miljöutbildning – Yttre miljö (ca 1 timme)
kunna delta i Försvarsmaktens miljö-
vårdsarbete
Utbildningsunderlag Miljöutbildning71
69
Det sambandsmedel som kommer att användas under BU, t.ex Ra1031. 70
Samarbetsyta GSSU/FSU 71
Samarbetsyta GSSU/FSU
HANDBOK
68
SERE (ca 1 timme)
kunna redogöra för riktlinjer för uppträ-
dande i fångenskap
Utbildningsunderlag Fångtjänst72
Fältarbete (ca 8 timmar)
kunna beskriva hotbilden mot eget för-
band avseende fiendens möjligheter att
nyttja sensorer, IED, minor och stridstek-
nik.
kunna minspana längs väg och stråk samt
märka ut och rapportera minering.
SoldF (s. 348-358)
3.4. FSU och utbildningstid
Den angivna utbildningstiden för FSU är ca 137 utbildningstimmar. Det bedöms åtgå ca
tre utbildningsveckor för att nå utbildningsmålen i FSU.
3.5. Målbildsförevisningar
Då FSU ska genomföras bör denna startas upp med en målbildsförevisning med efter-
följande diskussion.73
I den efterföljande diskussionen analyserar instruktörer och solda-
ter tillsammans vilka förmågor och i vilka situationer dessa förmågor ska innehas för att
kunna lösa den uppgift som precis ha förevisats. Målbildsförevisning bör göras oaktat
om FSU genomförs med samlat eller delat upplägg. Målbildsförevisningen får gärna ta
sin utgångspunkt i FSU:s sammansatta övning74
men i annan terräng.
3.6. Krav för godkänt resultat efter FSU
Godkänt resultat från FSU värderas genom:
prov i karttjänst
prov i sambandstjänst
Anvisningar för respektive prov återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU.
3.7. Dokumentation av FSU
FSU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Som huvudregel dokumenteras
inte FSU som särskild kompetens utan FSU dokumenteras som ingående kompetens i
berörda KBEK-kvalifikationer.
Undantag från huvudregel är då rekryter avbryter grundutbildningen och inte erhåller
KBEK-kvalifikation. Har godkänt resultat efter FSU uppnåtts ska detta dokumenteras
med tilläggskvalifikationen FSU i system PRIO.
72
Samarbetsyta GSSU/FSU 73
Mer om målbilder finns att läsa i Pedagogiska grunder, s 269-270. Mer om målbildsförevisningar finns
att läsa på N/HKV/GMU/t ex projekt 2 74
Samarbetsyta GSSU/FSU
HANDBOK
69
3.8. Utvärdering och utveckling
Utbildningen utvärderas:
enligt eget lokalt underlag samt
enligt centralt underlag
Underlag för central kursutvärdering återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU
Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar
skickas digitalt på [email protected]). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda
sakområdesansvariga.
HANDBOK
70
Utbildningsanvisning för
Generell Gruppbefälsutbildning (GBU)
2016 års utgåva
HANDBOK
71
HANDBOK
72
Innehåll 4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) ..................................................................... 73
4.1 Allmänt ............................................................................................................ 73
4.2 Begrepp ............................................................................................................ 73
4.3 GSS/K .............................................................................................................. 74
4.4 Konceptbild GU ............................................................................................... 74
4.5 Truppföring (TF) .............................................................................................. 75
4.5.1 Allmänt och syfte ..................................................................................... 75
4.5.2 Målsättningar ............................................................................................ 75
4.5.3 Utbildningstid och omfattning .................................................................. 76
4.6 Trupputbildning (TU) ...................................................................................... 77
4.6.1 Allmänt och syfte ..................................................................................... 77
4.6.2 Målsättningar ............................................................................................ 77
4.6.3 Utbildningstid och omfattning .................................................................. 77
4.7 Fysiskt stridsvärde (FySv) ............................................................................... 78
4.7.1 Allmänt och syfte ..................................................................................... 78
4.7.2 Målsättningar ............................................................................................ 78
4.8 Utbildningstid och omfattning ......................................................................... 79
4.9 Krav för godkänt resultat efter GBU ............................................................... 79
4.10 Dokumentation av godkänd GBU .................................................................... 79
4.11 Utvärdering och utveckling ............................................................................. 79
HANDBOK
73
4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU)
4.1. Allmänt
Generell gruppbefälsutbildning (GBU) har sin bakgrund i OR-projektet vilka identifie-
rade gemensamma krav på förmågor hos samtliga gruppbefäl inom områdena TF, TU,
FySv.
GBU ska mer ses som en samling gemensamma målsättningar än en specifik utbildning.
Utbildning mot målsättning kan alltså genomföras samlat men också mer spritt, t ex i
anslutning till utbildning mot befattningsspecifika målsättningar.
GBU ska genomföras:
med rekryter under grundutbildning till gruppbefälsbefattningar
anställda soldater/sjömän inför befordran till OR4
med officersaspiranter under Förberedande officerskurser (FOK) inför GOU
Den generella gruppbefälsutbildningen syftar till att säkerställa den minsta gemen-
samma nivån på Försvarsmaktens gruppbefäl vad gäller truppföring (TF), trupputbild-
ning (TU), fysiskt stridsvärde (FySv). Detta så att individen ska kunna:
anställas och krigsplaceras som tidvis tjänstgörande gruppbefäl
teckna avtal som gruppbefäl inom hemvärnet
påbörja GOU
4.2. Begrepp
Begrepp Innebörd
Gruppbefäl (GB) En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i
befattning som lägst OR4, eller är under grundutbildning till
detta.
Gruppchef En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i
befattning som lägst OR4 – eller är under grundutbildning till
detta – och för befäl över en organisatorisk enhet.
Befälselev En individ som är under utbildning till gruppbefäl eller
gruppchef kan benämnas befälselev.
Trupp
En samling soldater och/eller sjömän som agerar samordnat
Truppföring (TF) TF är när en trupps verksamhet inriktas och samordnas av ett
befäl.
Verktyget för TF är befälsföring75
.
TF administreras i FM inom ramen för ämnet Ledarskap.
75
H SamBef 2014, kap 3
HANDBOK
74
Trupputbildning (TU) TU är när en trupps lärande organiseras under ledning av en
eller flera instruktörer.
Verktyget för TU är utbildningsmetodik76
.
TU administreras i FM inom ramen för ämnet Pedagogik.
Fysisk Prestations-
förmåga (FP)
FP kan sammanfattas som ett samspel mellan en individs
energigivande processer, nerv- och muskelfunktioner samt
psykologiska faktorer för ett bestämt fysiskt arbete. Detta
samspel och ingående delar benämns även med samlings-
namnet, ”inre faktorer” i Fysiskt stridsvärde.
Stridsvärde
Är ett förbands förmåga att lösa en bestämd (strids) uppgift
Fysiskt stridsvärde
(FySv)
FySv är den fysiska prestationsförmågan/inre faktorer som i
varje situation påverkas av yttre faktorer såsom vätska, kost,
sömn/vila, miljö, personlig utrustning samt hygien som indi-
viden/gruppen har för att lösa en bestämd (strids)uppgift.
FySv administreras i FM inom ramen för ämnet Fysiskt
Stridsvärde.
Generell Gruppbe-
fälsutbildning (GBU)
Gruppbefälsutbildning under GU består av en generell del
och en befattningsspecifik del. Begreppet GBU relaterar van-
ligtvis till den generella delen.
Förberedande offi-
cerskurs (FOK) Befälsutbildning för sökande/antagna till GOU vilka sak-
nar GBU men i övrigt är behöriga, eller
fordonsutbildning för sökande/antagna till GOU, eller
”fyllnadstjänstgöring” för sökande/antagna till GOU, eller
viss utbildning som normalt borde ingå i GOU men som
av olika anledningar måste göras före GOU formella start
(t ex SERE och fskutb för piloter)
4.3. GSS/K
GBU har tagit sin utgångspunkt i kategorin GSS/T. För kategorin GSS/K kan det finnas
ytterligare gemensamma krav på förmåga avseende TF, TU och FySv. Kring detta pågår
fortsatt arbete under 2016 vid MHS K/FMIF och MHS H/FMLOPE.
Som övergångsbestämmelse gäller att befintliga kursplaner i Ledarskap, Pedagogik och
Fysiskt stridsvärde gäller under resterande 2016 för GSS som ska vidareutvecklas mot
gruppbefäl/-chefer. H GSSU 2017 avser omfatta beskrivning av eventuella utökade krav
på förmåga för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl/-chefer.
4.4. Konceptbild GU
I konceptbilden nedan är åtta veckor avdelade för gruppbefälsutbildning under GU(den
röda tidsperioden). I denna period ska generell gruppbefälsutbildning genomföras. I
perioden finns också möjlighet att:
påbörja/genomföra FSU
påbörja/genomföra befattningsspecifik gruppbefälsutbildning
tillämpa den generella gruppbefälsförmågan vid pågående GMU
76
H UtbM (2013)
HANDBOK
75
Bild 1. Generiskt GU koncept
4.5. Truppföring (TF)
4.5.1. Allmänt och syfte
Truppföring är grundfundamentet i alla gruppbefäls förmåga att verka som befäl.
Truppföringsutbildningen ska ge gruppbefälet metoder och verktyg. I truppföringssitu-
ationen förenas,
den uppgift som ska lösas,
den trupp som ingår i enheten som ska lösa uppgiften och
enhetens chef.
Med hjälp av sin befälsföring inriktar och samordnar chefen enheten så att uppgiften
löses framgångsrikt. Ytterst handlar befälsföringen om att med bibehållet förtroende
leda enheten i strid.
En generell truppföringsuppgift har följande gång: Gruppbefälet får en uppgift som ska
lösa med enheten. För att lösa denna uppgift måste gruppbefälet ha ett antal förmågor.
Gruppbefälet ska kunna:
1. förstå innebörden i uppgiften och den situation i vilken uppgiften ska lösas
2. generera några olika alternativ på hur uppgiften kan lösas
3. värdera alternativen och välja alternativ
4. ge order för valt alternativ
5. leda genomförandet
6. värdera resultatet och rapportera detta
Utbildingen ska ge gruppbefälet den formella, generella truppföringsförmåga som krävs
av alla gruppbefäl för att kunna krigsplaceras. Efter formell utbildning ska fortsatt ut-
bildning (tillämpning) ske. Omfattningen av tillämpning är troligen beroende på befatt-
ningens krav.
4.5.2. Målsättningar
Efter utbildningen ska befälseleven kunna: Hänvisning:
efter lärarledd introduktion, ge exempel på utma-
ningar i den extrema situationen och hur man som
individ kan möta dessa (H SamBef s. 13 – 38)
förklara innebörden av begreppen befälsrätt och
förman (H SamBef s. 94 – 95)
Handbok Samarbete
och Befälsföring (H
SamBef 2014)
SoldF
HANDBOK
76
förklara hur begreppen befälsföring, chefskap och
ledarskap förhåller sig till varandra (H SamBef s. 95
– 96)
efter lärarledd introduktion, använda avsnitten 3.2
och 3.3 i H SamBef som ”uppslagsbok” för stöd i
den egna befälsföringen (H SamBef s. 99 – 119)
beskriva vilka krav folkrätten ställer på ett gruppbe-
fäl FIB 1997:2
leda insats- och uppdragsutvärdering med grupp
(SoldF s.203)
leda ”särskild tillsyn på gruppen” (H SamBef s.80-
82)
beskriva och använda ett generellt tillvägagångssätt
för att hantera vägen från uppgift till resultat (H
SamBef s. 120 – 124)
använda det generella tillvägagångssättet (H SamBef
s. 120 – 124) vid uppgiften att leda,
o bevakning av terräng, plats, anläggning eller
verksamhet (OBSLÖSA)
o en patrull som framrycker i olika syften
(RASSOIKA)
o en grupp som försvarar en stridsställning
o förläggningstjänst (bivack och kvarter) med
grupp
4.5.3. Utbildningstid och omfattning
Ca två veckors utbildning bör avdelas för att utbilda mot ovanstående målsättningar.
Truppföringsutbildningen ska vara praktisk. De sista fyra ”leda-målen” kan betraktas
som både mål och medel. Vi ser att kunnande i de sex stegen i det generella tillväga-
gångssättet (H SamBef s. 120 – 124) utvecklas genom praktiskt görande i dessa fyra
mål. Vidare ger krav på förmåga i GMU att alla soldater/sjömän kan:
bevaka terräng, plats, anläggning eller verksamhet
framrycka i patrull
försvara stridsställning
nyttja förläggning för bibehålla stridsvärdet
Då ter det sig naturligt att alla gruppbefäl kan leda dessa verksamheter.
Finns andra medel för att praktisera det generella tillvägagångssättet må dock dessa
nyttjas.
Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg,
först visar befälet hur uppgifter enligt ”leda-målen” kan lösas
därefter får gruppbefälet öva på varandra
och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på inneliggande rekryter
HANDBOK
77
4.6. Trupputbildning (TU)
4.6.1. Allmänt och syfte
För att underlätta grund- och repetitionsutbildning av T-förband ska GB ges viss in-
struktörsförmåga. Skälet till detta är att tillgången till instruktörer kommer att vara be-
gränsad vid både grund- och repetitionsutbildning. De kvalificerade instruktörerna
måste kraftsamlas till de kvalificerade utbildningsuppgifterna. Genom att GB kan ge-
nomföra enklare utbildningsmoment möjliggörs denna kraftsamling.
Troligtvis är kraven på instruktörsförmåga högre för GB vid K-förband varför dessa bör
ges en fortsatt utbildning inför tjänstgöring på en sådan befattning. Fortsatt arbete kring
detta pågår enligt pkt 4.1.3 ovan.
Utbildningen syftar till att gruppbefälet utvecklar den formella grund som krävs för att:
kunna vara hjälpinstruktör77
i övningar med begränsad komplexitet under grund-
och repetitionsutbildning
självständigt, efter förberedelser med stöd78
, kunna leda bakomstationer med
mycket begränsad komplexitet under grund- och repetitionsutbildning.
4.6.2. Målsättningar
Efter utbildningen ska befälseleven kunna:
Hänvisning:
med stöd, tillämpa metoden ”visa, instruera, öva, öva,
pröva”79
i övningar med begränsad komplexitet och
självständigt i övningar med mycket begränsad kom-
plexitet, under grund- och repetitionsövning. (H UtbM
s. 69)
Handbok utbildnings-
metodik (H UtbM)
SoldF
4.6.3. Utbildningstid och omfattning
Ca en vecka åtgår för att utbilda mot ovanstående målsättningar. Under resterande GU-
tid ska GB ges möjlighet att praktisera TU-förmågorna.
Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg,
först visar instruktören hur en viss övning kan genomföras
därefter får gruppbefälet öva på varandra
och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på ”skarp” trupp.
77
Med hjälpinstruktör menar vi en individ som under en instruktörs ledning visar olika moment i övning-
en och/eller leder enskilda och avgränsade moment i övningen. 78
Det är skillnad på vad en individ kan prestera själv och vad samma individ kan prestera när denna får
stöd av andra, t ex handledare, instruktörer eller kamrater med mer erfarenhet än den egna. Det en individ
kan åstadkomma tillsammans med andra kan den oftast lära sig att göra själv. 79
Är annan utbildningsmetod mer relevant för gruppbefälskategorin må denna nyttjas.
HANDBOK
78
4.7. Fysiskt stridsvärde (FySv)
4.7.1. Allmänt och syfte
Utbildningen i FySv ska ge gruppbefälet förmåga att vidtar rätt åtgärder för att optimera
gruppen/enheten fysiska stridsvärdet.80
För att optimera gruppens/enhetens fysiska stridsvärde krävs kunskaper om yttre fak-
torer av mer tillfällig art så som sömn/vila, vätska, kost, miljö, hygien och personlig
utrustning.
Gruppbefälet ska också ha förmåga att identifiera och analysera risker avseende yttre
faktorer. Grunden för ett högt fysiskt stridsvärde är en god verksamhetsanpassad fysisk
förmåga eftersom en tränad individ klarar yttre påfrestningar bättre än en otränad indi-
vid.
4.7.2. Målsättningar
Efter utbildningen ska befälseleven:
Hänvisning:
kunna definiera och förklara FySv och dess ingå-
ende delar.
kunna identifiera samt analysera risker vid kyla
och värme
kunna vidta förebyggande åtgärder samt åtgärder
vid situationer där stridsvärdet nedgått
kunna utföra kontroll på personal vid kyla och
värme
känna till hur kroppens värmereglering fungerar
samt olika typer av värmeproblem
känna till hur man acklimatiserar sig till varmt
väder
ha förmåga att leda omhändertagande av vär-
meskador som uppstår i egen grupp/enhet
ha förmåga att anpassa klädsel i egen grupp/enhet
med hänsyn till rådande väderlek
ha förmåga att leda stridsvärdeshöjande åtgärder i
egen grupp/enhet
kunskap om preventivmedicinens betydelse för
det fysiska stridsvärdet
ha förmåga att vidta preventivmedicinska åtgär-
der i egen grupp/enhet
kunna värdera förbandsandan vid egen
grupp/enhet och tillsammans med befäl ta fram
förslag på åtgärder
med egen grupp/enhet kunna genomförande
grundträning och fokusering (mental träning)
Lärobok Fysisk prestat-
ionsförmåga (L FYS,
Emilia/Jobbstöd)
Utbildningsreglemente
Kallt väder (M7734-
129002)
FU MSR 2:3 Vintersol-
dat
Värmehandbok för
markstridssoldaten
Handbok Preventiv me-
dicin och miljöskydd
(M7752-204112)
SoldF
Sömn & Vakenhet (För-
svarsmakten, 2005)
H SamBef 2014
FömedC utbildningsan-
visningar för försvars-
medicinutbildningen
under GMU81
80 Definition av optimera = finna den bästa ”optimala” lösningen på ett problem utifrån de förutsättningar som ges.
81
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
79
4.8. Utbildningstid och omfattning
Ca en vecka åtgår för utbildningen i FySv.
4.9. Krav för godkänt resultat efter GBU
Utbildningsmålen i GBU värderas inte genom särskilda fastställda prov eller utbild-
ningskontroller.
Värderingen av utbildningsmålet i GBU sker i en samlad helhetsbedömning mot:
målkatalogen för kommande befattning
lämplighetsbedömning för kommande befattning
Detta gäller då GBU genomförs med såväl rekryter under grundutbildning, som för GSS
inför befordran till OR4 eller under FOK.
4.10. Dokumentation av godkänd GBU
GBU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO.
Som huvudregel dokumenteras inte GBU som särskild kompetens utan GBU dokumen-
teras som ingående kompetens i berörda KBEK-kvalifikationer.
Undantag från huvudregel är då rekryter avbryter grundutbildningen. Har godkänt resul-
tat för GBU uppnåtts ska detta dokumenteras med tilläggskvalifikationen GBU i system
PRIO.
4.11. Utvärdering och utveckling
Utbildningen utvärderas:
enligt eget lokalt underlag samt
enligt centralt underlag
Underlag för central kursutvärdering återfinns på N:\MHSH\FM GSSU\FSU\ Kursbe-
skrivning\Utvärdering
Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar
skickas digitalt på [email protected]). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda
sakområdesansvariga.
HANDBOK
80
Utbildningsanvisning för
Grundutbildning mot specifika inriktningar
(GU/SI)
2016 års utgåva
HANDBOK
81
HANDBOK
82
Innehåll 5. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) ............................................. 83
5.1. Ingångsvärden GU/SI ................................................................................................ 83
5.2 Styrande dokument och ansvarsförhållanden ............................................................ 83
5.3 Utbildningsanvisning ................................................................................................. 84
5.4 Godkänt resultat från GU/SI ...................................................................................... 84
5.5 Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering ....................................... 85
5.6 Utvärdering och utveckling ....................................................................................... 85
5.7 Personlig utrustning ................................................................................................... 85
5.8 Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI ...................................... 86
5.9 Direktantagning till GU/SI ......................................................................................... 86
5.10 Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU .......................................................... 86
5.11 Ansökan till GOU................................................................................................... 86
5.12 Förordnande som skyddsvakt ................................................................................. 86
5.13 Befordran ................................................................................................................ 86
5.14 Utveckling av GU/SI .............................................................................................. 86
HANDBOK
83
5. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI)
5.1. Ingångsvärden GU/SI
GU/SI genomförs som förstegsutbildning för rekryter vilka har rekryterats exklusiv mot
en grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till
officersexamen vid Försvarshögskolan (GOU).
GU/SI har sin grund i att vissa utbildningsinriktningar vid GOU har svårigheter att nå
rekryteringsmål endast genom att rekrytera ur övriga rekryteringsgrupper. Dessa grup-
per är:
anställda gruppbefäl, soldater eller sjömän (GSS),
rekryter under pågående grundutbildning eller
personalreserven (”magasinet”), dvs tidigare värnpliktiga, GSS eller rekryter.
Målet – en kommande utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservof-
ficer – har därför kommunicerats med rekryten före och under antagningsprocessen till
grundutbildningen.
Försvarsmaktens löftesuppfyllnad är kritisk för att uppfattas som en trovärdig kom-
mande arbetsgivare. Läs mer i R GU RU, kapitel 4.
Analys har gett vid handen att kraven på förstegsutbildning för att kunna tillgodogöra
sig kommande GOU kan bestämmas till en grundutbildning om ca 6 månader omfat-
tande:
en grundläggande soldat-/sjömansutbildning om ca 3 månader (GMU)
en försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning om ca 3 månader. Denna gruppbe-
fälsutbildning omfattar FSU och GBU ur GSSU samt en stridskraftsvis befäls-
kurs (BK Mark alternativt BK LUFT).
Sammantaget är GU/SI en riktad, försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning med målet att
tillhandahålla en antagningsbar individ som har goda förutsättningar att tillgodogöra sig
kommande GOU och därefter verka i kommande befattning.
GU/SI 2016 baseras på arvet från GMU/FOK som genomförts åren 2011-2015.
5.2 Styrande dokument och ansvarsförhållanden
GU/SI genomförs övergripande enligt R GU RU.
Jämte R GU RU regleras GU/SI avseende t ex utbildningsmål och krav för godkänt re-
sultat av dessa utbildningsanvisningar i H GSSU.
Utöver utbildningsanvisningar i H GSSU utger MHS H kompletterande anvisningar för
sådant som anges i denna handbok.
HANDBOK
84
5.2. Utbildningsanvisning
GU/SI omfattar följande gemensamma delar:
GMU, med utbildningsmål, upplägg och krav för godkänt resultat enligt H
GSSU.
FSU, med utbildningsmål, och krav för godkänt resultat enligt H GSSU
GBU, med utbildningsmål, enligt H GSSU
Utöver ovanstående genomförs även en stridskraftsvis befälskurs, BK MARK eller BK
LUFT, beroende på kommande försvarsgrenstillhörighet. Notera att FSU, GBU och
befälskursen kan/bör genomföras tematiserat.
Utbildningsmål för befälskurserna framgår av:
BK MARK: XXXX (kurskod, kontakta MHS H/ORE)
BK LUFT: XXXX (kurskod, kontakta MHS H/ORE)
5.3. Godkänt resultat från GU/SI
GU/SI är grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning.
Överbefälhavaren har i föreskrifter om tillämpning av förordningen (2015:613) om mi-
litär grundutbildning fastslagit kraven för godkänt resultat efter grundutbildningen.
Kraven är ställda till att rekryten:
har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut
har kunskaper och färdigheter att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befatt-
ningstypen
är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbe-
dömning
För rekryter som genomför GU/SI innebär ovanstående, för godkänt resultat efter
grundutbildningen, att:
rekryten har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut
rekryten har nått godkänt resultat i GMU, FSU, GBU samt berörd befälskurs
(BK MARK eller BK LUFT) enligt definierade krav i respektive utbild-
ning/kurs. Målsättningarna för dessa utbildningar och kurser är sammantaget att
betrakta som målkatalog för befattningstypen för rekryter vid GU/SI.
rekryten har bedömts lämplig utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedöm-
ning enligt bilaga till R GU RU. Bedömningen ska göras mot lämplig som
gruppbefäl inom berörd stridskraft.
Godkända rekryter ska erhålla utbildningspremie enligt R GU RU avsnitt – Förmåner.
HANDBOK
85
5.4. Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering
Dokumentation av genomförd GU/SI
Godkända rekryter från GU/SI ska erhålla KBEK kvalifikationer enligt nedan:
Godkända rekryter
som påbörjar GOU
GU/SI Linje MARK PI800100 Off.asp MARK
GU/SI Linje SJÖ PI800700 Off.asp SJÖ
GU/SI Linje FLYG PI800900 Off.asp FLYG
Godkända rekryter
som inte påbörjar
GOU
GU/SI Linje MARK GA875120 Bevakningsgruppchef
GU/SI Linje SJÖ GA875720 Bevakningsgruppchef
GU/SI Linje FLYG GA875920 Bevakningsgruppchef
Tilläggskvalifikation för GMU ska tilldelas. Detta gäller såväl godkända som inte god-
kända rekryter såvida kraven för godkänd GMU är uppfyllda. Eventuellt ytterligare till-
äggskvalifikationer kan tilldelas rekryter från GU/SI efter samverkan med MHS H.
Såväl godkända som inte godkända rekryter ska dokumenteras militärbetyg i system
PRIO.
GU/SI förband ska rapportera resultat från GU/SI till FM HRC och/eller FHS i syfte att
kunna följborda antagningen till SOU/ROU/OP. Denna rapportering sker enligt kom-
pletterande anvisningar från MHS H.
Krigsplacering efter genomförd GU/SI
Godkända rekryter ska krigsplaceras åtminstone i personalreserven med någon av
ovanstående användbarheter (KBEK). Detta genomförs av GU/SI förbandet.
5.5. Utvärdering och utveckling
GMU, FSU, GBU utvärderas enligt anvisningar för respektive utbildning. Befälskurser-
na utvärderas enligt kompletterande anvisningar från MHS H.
5.6. Personlig utrustning
Utrustningskort GMU/Officersaspirant kan lämpligen användas vid genomförande av
GU/SI.
Om GMU och resterande GU/SI inte genomförs vid samma förband, bör personlig ut-
rustning medföras till nytt GU/SI förband. Detta gäller inte vapen och vapenmateriel.
Personlig utrustning ska medföras till GOU skola för antagna officersaspiranter enligt
gällande nyttjandebestämmelser.
HANDBOK
86
5.7. Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI
Under GU/SI genomförs deltagande i övning där samverkan mellan GU/SI förbanden,
Försvarshögskolan, m fl krävs. Riktlinjer för denna samverkan framgår av komplette-
rande anvisningar från MHS H.
GU/SI förbanden ansvarar tidsgapet mellan GU/SI och GOU avseende ersättningar samt
för inställelseresa till GOU skola. Eventuella ytterligare regleringar avseende utbild-
ningstiden framgår av kompletterande anvisningar från MHS H.
5.8. Direktantagning till GU/SI
Rekryt med tillgodoräknad GMU kan ansluta i GU/SI direkt efter GMU skedets avslut-
ning. Sådana rekryter ska ansluta till GU/SI så att tilldelning av personlig utrustning,
inskjutning, etc är klar då GMU avslutas.
5.9. Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU
Av R GU RU, kapitel 4 framgår regler för byte av inriktning. Då byte av inriktning un-
der GU/SI kan påverka antagning till efterkommande GOU ska FM HRC/MGR delta i
beredning och beslut.
5.10. Ansökan till GOU
Under pågående grundutbildning ska rekryter ansöka till berörd GOU. Anvisningar för
detta ska utges av FM HRC.
5.11. Förordnande som skyddsvakt
Rekryter kan förordnas som skyddsvakter vid det förband där GU/SI genomförs senast
efter godkänd GMU.
5.12. Befordran
Rekryter under GU/SI befordras inte. Eventuell befordran sker då GOU påbörjas.
5.13. Utveckling av GU/SI
MHS H utarbetar utbildningsanvisningar för samt följer upp GU/SI. Inom ramen för
detta uppdrag kallar MHS H berörda aktörer såsom t ex utbildande förband, FM HRC
eller mottagande skolor till utvecklingsmöten.
HANDBOK
87
HANDBOK
88
Utbildningsanvisning för
Grundläggande soldatutbildning för
frivillig personal (GU-F)
2016 års utgåva
HANDBOK
89
HANDBOK
90
Innehåll 6. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F) .................................. 91
6.1. Allmänt ............................................................................................................ 91
6.2. Ansvarsförhållanden i GU-F ............................................................................ 91
6.3. Utbildningsavtal ............................................................................................... 92
6.4. Förberedelser före utbildningen ....................................................................... 92
6.5. GU-F slutmål ................................................................................................... 92
6.5.1. Slutmål 1 ................................................................................................... 94
6.5.2. Slutmål 2 ................................................................................................... 95
6.6. Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F? ............................................... 97
6.7. Utbildningskontroller ....................................................................................... 98
6.8. Lämplighetsbedömning ................................................................................... 99
6.9. Resultat efter GU-F .......................................................................................... 99
6.10. Utbildningens organiserande ...................................................................... 100
6.11. Ytterligare hänvisningar och styrningar ..................................................... 100
6.12. Dokumentation av GU-F ............................................................................ 101
6.13. Utvärdering av GU-F ................................................................................. 101
6.14. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F .................................... 102
HANDBOK
91
6. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F)
6.1. Allmänt
GU-F genomförs som GSSU av såväl frivilliga försvarsorganisationer som av För-
svarsmakten. I det första fallet genomförs GU-F under två veckor (14 utbildningsdagar).
I det andra fallet genomförs GU-F under tre veckor (15 utbildningsdagar). Motivet till
treveckorsvarianten är att kunna genomföra GU-F enligt gällande arbetstidsavtal för
anställd personal.
Efter beslut av C FÖRBPROD utgör GU-F den lägsta nivån av GSSU för att få tilldelas
vapnet vid övning, beredskap eller annan tjänstgöring.
Utbildningsanvisningar finns för att genomföra GU-F med antingen:
Ak 4
Ak 5
Pistol m/88
Utöver utbildningsanvisningar i denna handbok genomförs GU-F enligt H FRIV då GU-
F genomförs för frivillig personal.
För GU-F finns en särskild arbetsgrupp GU-F (AG GU-F) där samverkansfrågor och
andra frågor hanteras.
6.2. Ansvarsförhållanden i GU-F
MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok,
utbildningsanvisningar för GU-F. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna.
På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GU-F.
Inom frivilliga försvarsorganisationer representerar organisationer enligt nedan följande
sakområden.
Sakområde Frivillig försvarsorganisation
Kommendantur
Inre tjänst
Exercis
Värdegrundsutbildning
Försvarsutbildarna
Försvarsutbildarna
Försvarsutbildarna
Försvarets personaltjänstförbund
Skjututbildning AK
Skjutbildning Pistol
Strid
Folkrätt
Svenska Skyttesportförbundet
Svenska Pistolskytteförbundet
Försvarsutbildarna
Försvarets Personaltjänstförbund
Fysisk prestationsförmåga Försvarsutbildarna
Verksamhetssäkerhet Försvarsutbildarna
CBRN Försvarsutbildarna
Försvarsmedicin Försvarsutbildarna
HANDBOK
92
Tabell 1.
Svenska Försvarsutbildningsförbundet (Försvarsutbildarna) har ett huvudmannaskap
inom frivilliga försvarsorganisationer för planering, genomförande, utvärdering och
utveckling av GU-F, vilka genomförs av frivilliga försvarsorganisationer.
GU-F genomförs normalt av frivilliga försvarorganisationer enligt uppdrag i VU. För-
band ur Försvarsmakten har i uppdrag i VU att stödja frivilliga försvarsorganisationer i
planering och genomförandet av utbildningen.
6.3. Utbildningsavtal
Deltagare som genomgår GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi ska ha tecknat
ett s.k. utbildningsavtal. Anvisningar för antagning till utbildningen fastställs av HKV
PROD FRIV.
6.4. Förberedelser före utbildningen
Genomförandet av GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi baseras på att eleven
har förberett sig inför GU-F genom en nätbaserade delen av utbildningen. Detta för att
hålla rimligt tempo i genomförandet av utbildningen. Om den nätbaserade delen inte har
genomförts kommer eleven uppleva ett högre tempo under genomförandet.
Respektive frivillig försvarsorganisation som genomför GU-F ska kunna hänvisa elev
till den nätbaserade utbildningen, inklusive inloggningsuppgifter.
6.5. GU-F slutmål
GU-F genomförs mot följande slutmål:
Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med
andra kunna försvara plats eller anläggning.
Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten
kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter,
skyldigheter mm som gäller efterlevs.
Kommentarer till slutmålet
Målsättningarna ovan kan vid en första anblick tyckas liknar målsättningarna i GMU
och det kan därför vara lätt att tro att man kan utbilda en soldat med ”GMU-förmågor”
på endast två till tre veckor. Så är inte fallet. Ovanstående två slutmål bryts längre fram i
denna handling ner till detaljerade utbildningsmål, d.v.s. vad eleven ska kunna och i
vilka situationer som förmågan ska innehas. I många fall kompletteras dessutom utbild-
ningsmålet med utbildningsanvisningar, t ex en övningsförteckning som stöd för plane-
ring och genomförande. Vidare anges den utbildningstid som normalt bör tilldelas till
målsättningen. Allt detta sammantaget svarar på frågan vad eleven ska kunna och hur
bra.
GU-F har tagits fram med målet att ge viss personal i hemvärnets krigsförband en viss
GSSU-förmåga. Efter GU-F och erforderlig grundläggande befattningsutbildning krigs-
placeras denna personal som personalkategori frivillig personal. Exempel på befattning-
ar som denna personal bestrider är signalist, fordonsförare, hundförare, kock och sjuk-
vårdare.
HANDBOK
93
Under GU-F utbildas inte skyttesoldater utan personalkategorierna löser andra huvud-
uppgifter än strid. Dock är personalen soldater och bild 1 nedan exemplifierar en typsi-
tuation som en elev ska kunna hantera efter godkänd GU-F.
Eleven ska kunna tilldelas/välja en eldställning, kunna bli tilldelat ett eldområde och
däri kunna bekämpa uppdykande mål och misstänkta punkter under förutsättning att
dager råder, soldaten/gruppen är i förhand, motståndaren uppträder utan stridsfordon
och på ett avstånd av ca 10-100 m.
Bild 1.
Vid en så kort utbildning som GU-F måste utbildningsinnehållet noga värderas – vad är
viktigast, vad hamnar i fokus? I GU-F har skjututbildningen prioriterats. Därefter ut-
bildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig utbildning har nedpriorite-
rats och viss utbildning har helt valts bort, t ex brandutbildning.
Bild 2.
HANDBOK
94
6.5.1. Slutmål 1
Slutmål:
Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med andra
kunna försvara plats eller anläggning.
Delmål: Efter GU-F ska eleven,
som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av plats
eller anläggning.
Situation: I en förhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och mot en mot-
ståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.82
Analys av delmålen:
Eleven ska kunna: Hänvisning
Strid (13 tim)
Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF 206–
207, MSR).
Iordningsställa och tillpassa stridsvästen.
Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställ-
ning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,
234, MSR).
Genomföra strid från eldställning, (SoldF 207–
215).
Genomföra strid inom ramen för grupps strid
från stridsställning, (SoldF 233–234, MSR).
Förbättra eget skydd: skyddsgrop, sand-
säcksvärn, skottfältsröjning, maskering av ob-
jekt (SoldF 79–81, 312–316, 319–321).
Upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF
366, MSR).
SoldF
MSR83
SäkI/Ehv/Pv
SoldR Mtrl P
FMR 200084
MSS ÖFT Strid85
Skjututbildning (40 tim)
Använda sitt eldhandvapen (Ak eller pistol)
Fastställda bestämmelser skjut-
utbildning.86
Försvarsmedicin – Preventiv medicin (6 tim)
Skapa förutsättningar för att upprätthålla per-
sonlig hygien.
Hantera mat och vatten hygieniskt säkert.
Använda och hantera uniformssystem samt
utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls.
Skapa förutsättningar för att upprätthålla god
hygien i t ex förläggning.
Filmer
Momentförteckning87
Lärobok Preventiv medicin (L
PREV MED)
82
Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T
ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt
terräng eller i urban miljö. 83
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 84
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 85
Samarbetsyta GSSU/GU-F 86
Samarbetsyta GSSU/GU-F 87
Samarbetsyta GSSU/GU-F
HANDBOK
95
Försvarsmedicin – Omhändertagande (14 + 2
tim)
Genomföra ett omhändertagande enligt
<C>ABCDE,
Genomföra HLR
FömedC utbildningsanvisning-
ar för försvarsmedicinutbild-
ningen under GMU88
MSS ÖFT strid89
CBRN (6 tim)
Använda den personliga skyddsutrustningen.
Genomföra tillpassningskontroll skyddsmask.
Beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som
ska vidtas vid respektive nivå.
Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer
SkyddC utbildningspaket 2.2-
2.4 och 2.7
(Hänvisning: N:\SkyddC\06
Reglementen\GMU CBRN\2
GMU)
SoldF
Fysisk prestationsförmåga (3 tim)
Ha förståelse för vikten av fysisk prestations-
förmåga för lösande av slutmål 1 GU-F och
kopplingen till fysiskt stridsvärde
Ha genomfört mikroträning minst två
gånger/dag
Med handledning kunna planlägga egen träning
efter GU-F i syfte att utveckla/ bibehålla den
fysiska prestationsförmågan
Förstå vätskebalansens betydelse för prestat-
ionen
Ha genomfört konditionstest 2 km
Lärobok Fysisk prestationsför-
måga (L FYS, Emilia/Jobbstöd)
Förläggning90
(13 tim)
Nyttja bivack (tält 12 eller 20) som förläggning
(SoldF sid 374-375, 380, MSR)
SoldF
MSR91
2 Fältdygn
Tillämpningsövning (24 tim)
Under ett dygn med uppgiftslösande92
och olika
beredskapsgrader, kunna optimera det fysiska
stridsvärdet så att eleven framgångsrikt kan
lösa tilldelade uppgifter (dessa är fortsatt trä-
ning mot utbildningsmål i strid, försvarsmedi-
cin, förläggningstjänst, etc).
6.5.2. Slutmål 2
Slutmål:
Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten kunna handla
på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som
gäller efterlevs.
88
Samarbetsyta GSSU/GU-F 89
Samarbetsyta GSSU/GU-F 90
De dygn eleven förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att eleven utvecklar sin förmåga att om-
händerta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens för-
måga att lösa uppgiften inte nedgår. 91
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 92
T ex eldpost, genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, omhändertagande av
skadad, CBRN.
HANDBOK
96
Delmål:
Eleven ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om
för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och
skyldigheter.
Eleven ska aktivt kunna medverka i utbildningssäkerhetsarbetet.
Analys av delmålen:
Eleven ska Hänvisning/referens
Exercis (3 tim)
Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning
i enlighet med bestämmelser i FMR 2000
(hälsning, uppställning på linje och kolonn,
marschanträda och halt, marsch i sluten ord-
ning).
FMR 200093
Värdegrundsutbildning (2 tim)
Kunna redogöra för syftet med och innehål-
let i Försvarsmaktens värdegrund och För-
svarsmaktens nolltolerans mot droger, tra-
kasserier, könskränkningar, homofobi, mm.
Kunna agera vid händelse av diskriminering,
mobbning, trakasserier eller andra yttringar
som strider mot Försvarsmaktens värde-
grund. Veta hur och till vem en anmälan
görs samt vara införstådd med det egna an-
svaret.
Försvarsmaktens värdegrund
(FM2015-1597:2)
Försvarsmaktens policys och
Handlingsplaner.
(Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/
Arbetsplatsen)
Försvarsmaktens Strategiska In-
riktning 2015 (FM2015-1597:2)
Soldaterinran
Under GU-F ha blivit meddelad soldaterin-
ran.
Förordning (1996:927) med be-
stämmelser för Försvarsmaktens
personal
Folkrätt (2 tim)
Kunna redogöra för soldatreglerna.
SoldF (s 11-14)
Law of armed conflict, basic
(ADL)
M Krigets lagar M7740-776001
Inre tjänst (4 tim)
Kunna delta i vården av gemensamma loka-
ler med beaktande av bland annat miljöbe-
stämmelser och krav på hygien.
Förmåner eleven har under GU-F.
Kunna ange vilken grad som motsvarar olika
gradbeteckningar (de grader som eleven mö-
ter under sin GU-F).
Städinstruktion enligt lokal
KompI (motsv.)
Försvarsmakten i Fickformat
(2013)
Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt
att aktuella lokala instruktioner följs
Känna till Disciplinansvarslagen.
Känna till de rättigheter och skyldigheter,
närvaro, ledigheter och uniformsbestämmel-
ser.
T ex Lokal KompI (motsv.)
Lag (1994:1 811) om disciplinan-
svar inom totalförsvaret, m.m.
Förordning (1995:241) om disci-
plinansvar inom totalförsvaret,
m.m.
93
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts.
HANDBOK
97
Kunna förklara innebörden av begreppen
befälsrätt och förman
Förbandets möjlighet att använda sig av
tvångsmedel, bland annat visitera skåp och
annat tillhörande eleven.
Svensk soldat 200594
(s. 88-97)
H SamBef 2014, (s. 94-95)
Verksamhetssäkerhet (3 tim)
Kunna redogöra för vad begreppet risk in-
nebär.
Medvetet95
kunna tillämpa säkerhetsbe-
stämmelserna när uppgifterna löses.
I handling visa att eleven tar ansvar för sig
själv och sin omgivning.
Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa
vid fara.
Kunna agera utifrån bestämmelser för det
lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder
vid brand.
Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt.
Tillämpliga delar av Utb.pkt – Hör
upp och hör sen!96
Utbildningsreglemente
Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbild-
ning97
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- be-
stämmelser/Reglementen/Utbsäk_
Arbetsmiljö)
Kommendantur (5 tim)
Hitta till matsal, serviceförråd, vapenförva-
ring, befälskontor, m m.
Ha kvitterat ut all sin utrustning och kunna
nyttja denna. Efterhand som utrustningen
används i GU-F tillpassas denna.
Kunna namnge de delar i den personliga
utrustningen som används.
Kunna vårda personlig och gemensam mate-
riel under fält- och kasernförhållanden.
Inlämning av utrustning.
SoldR Mtrl P
SoldR Mtrl Vapen
H Miljö
Lokala bestämmelser
6.6. Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F?
Att vara godkänd efter GU-F definieras som att, se bild 3:
vara godkänd i samtliga utbildningskontroller i GU-F
vara godkänd i Lämplighetsbedömning för GU-F
Båda delarna är lika viktiga och finns inte godkänt resultat från båda delarna ska eleven
rapporteras som underkänd från GU-F.
94
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 95
Medvetet innebär att eleven kan redogöra för sina motiv till vald handling 96
Samarbetsyta GSSU/GU-F 97
Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är
klarlagd.
HANDBOK
98
Bild 3.
6.7. Utbildningskontroller
Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller:
Prov säkerhetsbestämmelser
Prov vapenhantering
Ak-utbildning: Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbild-
ning 98
Ak-utbildning: examinerande övning (4:13) i ÖFT enligt fastställda bestämmel-
ser skjututbildning 99
Pistolutbildning: Kompetensprov Pistol
Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GU-F och inga andra än ut-
bildningskontroller får genomföras med koppling till godkänt/underkänt resultat.
Under 2016 kommer nya utbildningsanvisningar att utges av MSS rörande skjututbild-
ning. Då dessa är fastställda gäller dessa avseende ÖFT samt krav. Av MSS anvisningar
kommer eventuella övergångsbestämmelser att framgå.
98
Samarbetsyta GSSU/GU-F 99
Samarbetsyta GSSU/GU-F
HANDBOK
99
Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och för-
nyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroller är inte
begränsade utan principen ”så många som är möjligt under hela utbildningstiden” ska
tillämpas.
GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Utbildningskontroller avse-
ende elevens resultat i skjututbildningen ska genomföras av instruktörer ur Svenska
skyttesportförbundet, Svenska pistolskytteförbundet eller kvalitetssäkrare ur Försvars-
makten eller av denne utsedd. Dessa genomför också kompletteringsutbildningar inför
eventuell nytt förnyad utbildningskontroll.
GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Utbildningskontroller avseende elevens re-
sultat i skjututbildningen genomförs av kompanichef/plutonchef/instruktörer (motsv.).
6.8. Lämplighetsbedömning
Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 6.14 denna handling. Lämplighetsbe-
dömningen genomförs genom egen- och befälsskattning.
GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Resultatet av Lämplighetsbe-
dömningen ska sammanställas, sammanvägas och fastställs av lokal kurschef (motsv.).
GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Resultatetet av Lämplighetsbedömningen ska
föreslås av plutonchef (motsv.), sammanställas, sammanvägas och fastställs av kompa-
nichef (motsv.).
Försvarsutbildarna utger särskilda handlingsregler för genomförande av Lämplighetsbe-
dömning.100
6.9. Resultat efter GU-F
Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag
för värdering av elevens resultat. Elev ska i ”halvtidssamtal” få reda på om resultatet
riskerar att inte nå godkänt.
Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GU-F samt resultatet av lämp-
lighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GU-F.
GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Utsedd kurschef fastställer
resultat efter GU-F.
GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Utsedd kompanichef (motsv) fastställer re-
sultat efter GU-F.
100
Se försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F
HANDBOK
100
6.10. Utbildningens organiserande
GU-F omfattar 14 utbildningsdagar och organiseras i regel som en tvåveckors utbild-
ning enligt av Försvarsutbildarna fastställd stomplan.101
GU-F är komprimerad och ge-
nomförs med ett högt utbildningstempo. Eventuell Försvarsmaktspersonal som genom-
för GU-F under två veckor måste säkerställa genomförandet sker inom ramen för gäl-
lande arbetstidsavtal.
Vid genomförandet av GU-F under två veckor ska ca ett dygns återhämtning organise-
ras.
GU-F kan också genomföras under tre veckor. MHS H tillhandahåller stomplan för en
sådan GU-F.
GU-F omfattar två dygn i fältförläggning i tält. Av pedagogiska och verksamhetssäker-
hetsmässiga skäl ska inte mer tid förläggas i fältförläggning.
Utbildningen i preventiv medicin sker i huvudsak som enkla utbildningspass i anslut-
ning till annan utbildning och endast i undantag som unika utbildningspass under rubri-
ken försvarsmedicin.
6.11. Ytterligare hänvisningar och styrningar
Respektive sakområdesansvarig inom de frivilliga försvarsorganisationerna enligt tabell
1 är insatta i de hänvisningar som anges i denna utbildningsanvisning. Det är i allt vä-
sentligt samma hänvisningar som för GMU och en viktig del i harmoniseringen av GU-
F gentemot GMU. Dessa styrningar kan vid behov omsättas till särskilda och förtydli-
gade styrning för GU-F av sakområdesansvarig ur frivilliga försvarsorganisationer.
Särskilda och förtydligande styrningar för GU-F tillhandahålls av Försvarsutbildarna.
Exempel på sådana styrningar är:
övningsplaner och övningsförteckningar
bestämmelser för medinflytande
bestämmelser för skiljande från utbildningen
bestämmelser för lämplighetsbedömning
bestämmelser för utvärdering och rapportering
Dessa återfinns på försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F. Hänvisningar och styrningar
kan gälla såväl personal ur frivilliga försvarsorganisationer som personal ur Försvars-
makten, t ex kvalitetssäkraren från stödjande förband.
Inloggningsuppgifter kan erhållas av Försvarsutbildarna eller t ex lokala kurs-
/skolchefer för GU-F.
101
Se försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F
HANDBOK
101
6.12. Dokumentation av GU-F
GU-F rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från GU-F
dokumenteras genom att aktuell GU-F-kvalifikation102
rapporteras i system PRIO.
6.13. Utvärdering av GU-F
Försvarsutbildarna utger styrningar för utvärdering av GU-F. Dessa utvärderingar redo-
visas och analyseras bl a i AG GU-F. Erfarenheter dragna i AG GU-F avseende utbild-
ningsmål eller krav för godkänt resultat lämnas till MHS H. Inom ramen för MHS H
uppdrag att utarbeta utbildningsanvisningar för GSSU samverkar MHS H med sakom-
rådesansvariga förband i Försvarsmakten om utveckling av innehåll och/eller krav för
godkänt resultat från GU-F.
GU-F som genomförs inom Försvarsmakten utvärderas av lokal utbildningsanordnare.
En sammanställning av genomförd utvärdering ska ställas till MHS H på mejladress
102
GU-F/Ak4, GU-F/Ak5, GU-F/Pistol
HANDBOK
102
6.14. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F
Födelsenr. Namn Förband
Chefsbedömning Egenbedömning
BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL SPECIALIST, OR 1 ALT.
GENERELL GSS, OR 1 FÖR PERSONAL UR FÖRSVARSMAKTEN
A Ansvar, omdöme och föredöme Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har
god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar
Kommentarer:
B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden,
Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik,
kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer
Kommentarer:
C Inspiration, motivation och ledarskap Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på
utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett
ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt
Kommentarer:
D Samarbete, hänsyn och social kompetens Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser
om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra
människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsätt-
ningar, Visar förståelse för andras behov
Kommentarer:
E Uthållighet och självkontroll Inte Lämplig (IL)
Lämplig (L)
Ej bedömd
Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en
vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor
Kommentarer:
F Värdegrund Inte Lämplig
(IL) Lämplig
(L)
Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund
Kommentarer:
HANDBOK
103
Kommentarer:
Fastställt och delgivet:
Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.)
HANDBOK
104
Utbildningsanvisning för
Grundläggande soldatutbildning för
internationell tjänst (GSU INT)
2016 års utgåva
HANDBOK
105
HANDBOK
106
Innehåll 7. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT) ...................... 107
7.1. Allmänt .......................................................................................................... 107
7.2. Ansvarsförhållanden i GSU INT ................................................................... 108
7.3. Antagningsprövning ....................................................................................... 108
7.4. GSU INT slutmål ........................................................................................... 108
7.4.1. Slutmål 1 ................................................................................................. 108
7.4.2. Slutmål 2 ................................................................................................. 111
7.4.3. Slutmål 3 ................................................................................................. 112
7.5. Vad krävs för att godkänt resultat efter GSU INT ......................................... 114
7.6. Utbildningskontroller ..................................................................................... 115
7.7. Lämplighetsbedömning ................................................................................. 116
7.8. Resultat efter GSU INT ................................................................................. 116
7.9. Utbildningens organisation ............................................................................ 117
7.9.1. Allmänt ................................................................................................... 117
7.9.2. Fältdygn .................................................................................................. 117
7.9.3. Medinflytande ......................................................................................... 117
7.9.4. Stomplan ................................................................................................. 117
7.10. Utvärderingar ............................................................................................. 117
7.11. Dokumentation av GSU INT ..................................................................... 117
7.12. Skiljande från utbildningen ........................................................................ 118
7.13. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT .............................. 120
HANDBOK
107
7. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT)
7.1. Allmänt
Utbildningen GSU INT är skapad och avsedd för personal med särskild kompetens som
behövs i krigsförband insatta i internationell tjänst men där personalen saknar tidigare
grundläggande soldatutbildning. Exempel på sådan personal är stabsassistenter, förråds-
personal, IT-/IS-personal eller sjukvårdspersonal. Det är inte skyttesoldater och eleven
blir inte skyttesoldat efter GSU INT. Däremot blir eleven soldat och ska efter eventuell
lokal utbildning samt insatsspecifik utbildning kunna lösa soldatuppgifter såsom t ex
delta i bevakningen av campen eller kunna ingå i en avdelning som utsätts för ett eldö-
verfall.
Bild 1.
Bilden ovan visar ett exempel på ungefärliga tidsförhållanden för prövning, antagning
och utbildning av personal via GSU INT. Avvikelser från dessa förhållanden finns, så-
väl kortare som längre tidsförhållanden. Notera att insatsspecifik utbildning också varie-
rar i omfattning för olika personalgrupper.
Bild 2.
Vid en så kort utbildning som GSU INT måste utbildningsinnehållet noga värderas –
vad är viktigast, vad hamnar i fokus? Här har säker vapenhantering och skjututbildning
prioriterats. Därefter utbildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig
utbildning har tvingats nedprioritera, vilket inte innebär att den är oviktig men den hinns
helt enkelt inte med.
HANDBOK
108
7.2. Ansvarsförhållanden i GSU INT
Ansvarsförhållanden för GSU INT regleras i skrivelse HKV 2011-11-30, 19 190:67980
Ansvarsförhållanden och utbildningsanvisningar vid genomförande av GSU INT.
Denna skrivelse förändras avseende utbildningsanvisningarna då H GSSU ersätter ut-
bildningsanvisningar för GSU INT.
7.3. Antagningsprövning
En viktig förutsättning för genomförande av GSU INT är att central antagning är ge-
nomförd efter antagningsprövning mot fastställda krav. Denna regleras inte vidare här.
7.4. GSU INT slutmål
GSU INT genomförs mot följande slutmål:
Efter genomförd GSU INT ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans
med andra kunna bevaka och försvara plats eller anläggning.
Under och efter genomförd GSU INT ska eleven kunna lösa sina uppgifter uti-
från en förståelse för dessa i ett större sammanhang.
Eleven ska under GSU INT kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler,
bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.
Kommentarer till slutmålet
Målsättningarna ovan liknar de i GMU och det kan därför vara lätt att tro att man ska
och kan utbilda en soldat med ”GMU-förmågor” på endast fem veckor. Så är inte fallet.
Ovanstående tre slutmål bryts längre fram i denna handling ner till detaljerade utbild-
ningsmål, d.v.s. vad eleven ska kunna och i vilka situationer som förmågan ska innehas.
I många fall kompletteras dessutom utbildningsmålet med utbildningsanvisningar, t ex
en övningsförteckning som stöd för planering och genomförande. Vidare anges den ut-
bildningstid som normalt bör tilldelas till målsättningen. Allt detta sammantaget svarar
på frågan vad eleven ska kunna och hur bra.
7.4.1. Slutmål 1
Slutmål:
Efter genomförd GSU INT ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med
andra kunna bevaka och försvara plats eller anläggning.
Delmål 1: Efter GSU INT ska eleven kunna
inta skydd och eldställning för att kunna försvara sig själv.
Situation: I en för- eller efterhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och
mot en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt ter-
räng103
.
Delmål 2: Efter GSU INT ska eleven,
kunna lösa uppgift som post.
103
Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T
ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt
terräng eller i urban miljö.
HANDBOK
109
Situation: I en förhandssituation under dagsljus104
, barmarksförhållanden och mot en
motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.105
Delmål 3: Efter GSU INT ska eleven,
som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av
plats, eller anläggning.
Situation: I en förhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och mot en mot-
ståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 106
Analys av delmålen:
Eleven ska kunna Hänvisning
Strid (ca 32 tim)
Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF
206–207, MSR).
Inta skydd (SoldF 221, MSR).
Välja skydd med hänsyn till olika föremåls
skyddsförmåga (SoldF 78, MSR).
Tillämpa de olika stridsförflyttningssätten
(SoldF 222–223, MSR).
Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställ-
ning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,
234, MSR).
Ingå i en patrull som under framryckning leds
med kommando och tecken och använder
olika grupperingsformer (SoldF 225–227,
441–445, MSR).
Genomföra strid från eldställning, (SoldF
207–215).
Genomföra strid inom ramen för grupps strid
från stridsställning, (SoldF 233–234, MSR).
Delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering” (SoldF
203).
Lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt,
även i mörker. (SoldF 131–141, MSR).
SoldF
MSR107
SäkI/Ehv/Pv
SoldR Mtrl Mörker
H Miljö
Utbildningsreglemente
Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatut-
bildning108
FMR 2000109
MSS ÖFT Strid110
Skjututbildning (ca 55 tim)
Använda sitt eldhandvapen Ak 5C
Enligt fastställda bestämmelser
skjututbildning.111
104
Ett mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid aktuellt mål. 105
Se fotnot 5. 106
Se fotnot 5. 107
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 108
Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är
klarlagd. 109
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts. 110
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 111
Samarbetsyta GSSU/GSU INT
HANDBOK
110
Försvarsmedicin – Preventiv medicin (ca 6
tim)
Skapa förutsättningar för att upprätthålla per-
sonlig hygien.
Hantera mat och vatten hygieniskt säkert.
Använda och hantera uniformssystem samt
utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls.
Skapa förutsättningar för att upprätthålla god
hygien i t ex förläggning.
Filmer
Momentförteckning112
Lärobok Preventiv medicin (L
PREV MED)
Försvarsmedicin – Omhändertagande (ca 12 +
2 tim)
Genomföra ett omhändertagande enligt
<C>ABCDE,
Genomföra HLR
FömedC utbildningsanvisningar
för försvarsmedicinutbildningen
under GMU113
MSS ÖFT strid114
CBRN (ca 6 tim)
Använda den personliga skyddsutrustningen.
Genomföra tillpassningskontroll skyddsmask.
Känna till olika hotnivåer och de åtgärder som
ska vidtas vid respektive nivå.
Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer
Hänvisning: N:\SkyddC\06 Reg-
lementen\GMU CBRN\2 GMU
Endast paket 2:2, 2:3, 2:4, 2:7
SoldF
Brandutbildning, (ca 3 tim)
ha förståelse för verkan av brand och brand-
stridsmedel
kunna vidta skyddsåtgärder vid förhöjd brand-
risk
kunna handha släckutrustning och släcka brand
på kamrat
kunna handha brandsläckare och släcka brand
ha passerat brandtunnel eller brandfönster på ett
säkert sätt
SäkI BRök
(N:\MHSH\ FM
GSSU\FSU\KURSBESKRIVNI
NG\ BRANDBEKÄMPNINGS-
FÖRMÅGA)
Förläggning115
(ca 8 tim)
Nyttja kvarter116
och bivack (tält 12 eller 20)
som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-
381, MSR)
SoldF
MSR117
112
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 113
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 114
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 115
De dygn eleven förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att eleven utvecklar sin förmåga att om-
händerta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens för-
måga att lösa uppgiften inte nedgår. 116
Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att eleverna får använda ligg-
underlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 117
MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram
HANDBOK
111
Tillämpningsövning (ca 8 tim)
Under ett dygn med uppgiftslösande118
och
olika beredskapsgrader, kunna optimera det
fysiska stridsvärdet så att eleven framgångs-
rikt kan lösa tilldelade uppgifter (dessa är
fortsatt träning mot utbildningsmål i strid, för-
svarsmedicin, förläggningstjänst, etc).
7.4.2. Slutmål 2
Slutmål:
Under och efter genomförd GSU INT ska eleven kunna lösa sina uppgifter utifrån en
förståelse för dessa i ett större sammanhang.
Delmål:
Övergripande nivå: Eleven ska översiktligt kunna redogöra för Försvarsmak-
tens uppdrag, uppgifter och organisation.
Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater.
Indvid-grupp: Eleven ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samarbete
och samspel utvecklas positivt, i syfte att förelagda uppgifter ska kunna lösas
framgångsrikt.
Situation: Under hela GSU INT.
Analys av delmålen:
Eleven ska kunna (sammanlagt ca 5 tim): Hänvisning
Övergripande nivå
Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation.
Beskriva aktuella organisationer i internationell
krishanteringsförmåga (FN, EU, NATO).
www.säkerhetspolitik.se
www.försvarsmakten.se
Svensk soldat 2005119
(i
tillämpliga delar)
Försvarsmakten i fick-
format (senaste utgåvan)
Individ- grupp
Bidra till gruppens förmåga att lösa uppgiften
Ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen
att eleven övergripande kan presentera gruppmed-
lemmarna för befäl och/eller andra grupper.
Kunna beskriva vilka ”civila förmågor” som finns i
gruppen och som antas komma till användning i
gruppens arbete under GSU INT.
Kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma
uppfattning om vad som kännetecknar en välfunge-
rande grupp.
Handbok Samarbete och
befälsföring (H SamBef
2014)
Lärarhandledning –
Strimma C samt Koll på
gruppen120
Genomföra mental träning för att reducera stress. Lärarhandledn. - Mental
träning under GMU121
118
T ex genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, omhändertagande av skadad,
CBRN, etc 119
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 120
Samarbetsyta GSSU/GSU INT
HANDBOK
112
Ha reflekterat kring det militära yrkets särart avse-
ende rätten/skyldigheten att använda dödligt våld och
risken att dödas.
Lärarhandledning – Dö-
den122
Kunna beskriva hur GSU INT är organiserad samt
kraven för godkänd GSU INT.
7.4.3. Slutmål 3
Slutmål:
Eleven ska under GSU INT kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestäm-
melser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.
Delmål:
Eleven ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om
för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och
skyldigheter.
Eleven ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsar-
betet.
Eleven ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete.
Analys av delmålen:
Eleven ska Hänvisning/referens
Verksamhetssäkerhet (ca 3 tim)
Kunna redogöra för vad begreppet risk innebär.
Medvetet123
kunna tillämpa säkerhetsbestäm-
melserna när uppgifterna löses.
I handling visa att eleven tar ansvar för sig själv
och sin omgivning.
Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa
vid fara.
Kunna agera utifrån bestämmelser för det lo-
kala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid
brand.
Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt
Hantera sin personliga utrustning mht rådande
väder- och miljöförhållanden.
SäkI G
SoldH Utbildningssäkerhet124
Utbildningsreglemente
Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbild-
ning125
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- be-
stämmelser/Reglementen/Utbsäk_
Arbetsmiljö)
Utb.pkt – Hör upp och hör sen! 126
Utb.pkt – Kallt väder (ADL-
portalen/LMS)
Varmt väder –
(N:\K3\01_Enheter\03_FOS\För
SEREinstr\SERE B
2011\Survival\Varmt väder )
Värdegrundsutbildning (ca 2 tim)
Kunna redogöra för syftet med och innehållet i
Försvarsmaktens värdegrund och Försvarsmak-
tens nolltolerans mot droger, trakasserier, kön-
skränkningar, homofobi, mm.
Försvarsmaktens policys och Hand-
lingsplaner.
(Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/
Arbetsplatsen)
Förbandets lokala handlingsplaner
121
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 122
Samarbetsyta GSSU/GSU INT 123
Medvetet innebär att eleven kan redogöra för sina motiv till vald handling 124
SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 125
Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är
klarlagd. 126
Samarbetsyta GSSU/GSU INT
HANDBOK
113
Kunna agera vid händelse av diskriminering,
mobbning, trakasserier eller andra yttringar
som strider mot Försvarsmaktens värdegrund.
Veta hur och till vem en anmälan görs samt
vara införstådd med det egna ansvaret.
Försvarsmaktens Strategiska Inrikt-
ning 2015 (FM2015-1597:2)
Exercis (ca 3 tim)
Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning i
enlighet med bestämmelser i FMR Formella
grunder (hälsning, uppställning på linje och ko-
lonn, marschanträde och halt, marsch i sluten
ordning).
FMR 2000127
Kunna ange vilken grad som motsvarar olika
gradbeteckningar.
Unibest FM 2015
(Emilia/Jobbstöd/Regler-och-
bestämmelser/Reglementen)
Folkrätt (ca 3 tim)
Kunna redogöra för soldatreglerna.
Svensk soldat 2005128
(s. 54-59)
SoldF (s 11-14)
UP Krigets lagar
Law of armed conflict, basic (ADL)
M Krigets lagar M7740-776001
Soldaterinran
Under GSU INT ha blivit meddelad soldaterin-
ran.
Förordning (1996:927) med be-
stämmelser för Försvarsmaktens
personal
Rättstjänst (ca 2 tim)
Känna till Disciplinansvarslagen.
Känna till de rättigheter och skyldigheter, när-
varo, ledigheter och uniformsbestämmelser.
Kunna förklara innebörden av begreppen be-
fälsrätt och förman
Förbandets möjlighet att använda sig av
tvångsmedel, bland annat visitera skåp och an-
nat tillhörande eleven.
Lag (1994:1 811) om disciplinan-
svar inom totalförsvaret, m.m.
Förordning (1995:241) om discipli-
nansvar inom totalförsvaret, m.m.
Svensk soldat 2005129
(s. 88-97)
H SamBef 2014 (s. 94-95)
Medinflytande
Kunna beskriva syftet med och formerna för
medinflytandet under GSU INT
Säkerhetsmedvetande
Säkerhetshotande verksamhet riktad mot För-
svarsmakten och innebörd av tystnadsplikt och
meddelandefrihet.
Svensk soldat 2005130
(s. 99-100)
Förmåner och rättigheter
Förmåner eleven har under GSU INT.
Permission/tjänstledighet.
Religiös utövning.
Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att
aktuella lokala instruktioner följs
127
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 128
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 129
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 130
Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016
HANDBOK
114
Lokala förutsättningar under utbildningen
T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd, va-
penförvaring, befälskontor, m m.
Lokala bestämmelser avseende hälso- och sjuk-
vård under GSU INT.
Inre tjänst (ca 24 tim)
Mönstra in
Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som
utrustningen används i GSU INT passas denna
till och kunna namnge delarna.
Kunna vårda personlig och gemensam materiel
under fält- och kasernförhållanden.
Genomföra tvättbyten.
Lämna in sin utrustning.
Ha genomfört utvärdering.
SoldR Mtrl P
SoldR Mtrl Vapen
H Miljö
Kunna delta i vården av gemensamma lokaler
med beaktande av bland annat miljöbestämmel-
ser och krav på hygien.
Städinstruktion enligt lokal KompI
(motsv.)
Fysisk prestationsförmåga (ca 4 timmar + 3
tim/vecka = 19 tim) Ha förståelse för vikten av fysisk prestations-
förmåga för lösande av slutmål 1 GSU INT och
kopplingen till fysiskt stridsvärde.
Ha planlagt egen träning i syfte att ut-
veckla/bibehålla fysisk prestations-förmåga
mot kommande befattning.
Ha genomfört mikroträning minst två
gånger/dag.
Ha genomfört regelbunden träning minst 2
pass/vecka.
Ha genomfört konditonstest och multitest
styrka som målbild.
Löptest 2 km alternativt Beeptest
samt multitest styrka
Träningsdagbok tilldelas
Lärobok Fysisk prestationsförmåga
(L FYS, Emilia/Jobbstöd)
Soldat och officersrollen (ca 1 tim)
Kunna agera inom ramen för professionen sol-
dat och i förekommande fall officer.
7.5. Vad krävs för att godkänt resultat efter GSU INT
Att vara godkänd från GSU INT definieras som att, se bild 3:
vara godkänd i samtliga utbildningskontroller i GSU INT
vara godkänd i Lämplighetsbedömning för GSU INT
Båda delarna är lika viktiga och finns inte godkänt resultat från båda delarna ska eleven
rapporteras som underkänd från GSU INT.
HANDBOK
115
Se bild 3.
7.6. Utbildningskontroller
Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller:
Prov säkerhetsbestämmelser
Prov vapenhantering
Examinerande övningar (3:9) i ÖFT Ak enligt fastställda bestämmelser skjutut-
bildning.131
Kompetensprov Ak med motsvarande krav som gäller för Hv (3 moment)
OBS: genomförs med Ak 5C
CBRN moment, skyddsmask rätt påtagen på 9 sek (se GMU utbildningskontroll
projekt 3)
TOS moment, torniquet rätt påtagen/påsatt på 45 sek (se GMU utbildningskon-
troll projekt 2)
Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GSU INT och inga andra än
utbildningskontroller får genomföras.
131
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
116
Under 2016 kommer nya utbildningsanvisningar att utges av MSS rörande skjututbild-
ning. Då dessa är fastställda gäller dessa avseende ÖFT samt krav. Av MSS anvisningar
kommer eventuella övergångsbestämmelser att framgå.
Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och för-
nyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroll är inte
begränsade utan principen ”så många som är möjligt under hela utbildningstiden” ska
tillämpas.
Ansvarig för utbildningen ska ansvara för att kvalitetssäkra utbildningskontrollerna och
förfarandena kring dessa.
7.7. Lämplighetsbedömning
Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 7.13 denna handling. Lämplighetsbe-
dömningen genomförs genom egen- och befälsskattning och beskriver elevens prestat-
ioner under GSU INT.
Med hänsyn till den korta utbildningstiden bedöms elevens lämplighet i två skalsteg;
Inte Lämplig (IL) och Lämplig (L). Bedömningen sker mot lämplig som ”generell sol-
dat OR 1”, det vill säga någon funktions-/befattningsinriktad bedömning ska inte göras
under GSU INT.
Lämplighetsbedömningen sammanvägs, sammanställs, föreslås av plutonchef och fast-
ställs i av kompanichef (motsv.) och delges eleven senast på utryckningsdagen i ett kort
utvecklingssamtal. Det sammanvägda resultatet skall lägst vara Lämplig för att eleven
skall kunna erhålla godkänt resultat från GSU INT. Motiv till bedömningen Inte Lämp-
lig (IL) och Lämplig (L) ska delges eleven. Eleven ska signera att resultatet av lämplig-
hetsbedömningen har delgivits.
Handlingsregler för Lämplighetsbedömning:
Syftet med för Lämplighetsbedömning ska tidigt delges elever och instruktörer.
Detta bör även omnämnas i kurschefens brev före kursstart inom ramen för krav
för godkänt från GSU INT.
Former för arbetet med Lämplighetsbedömningen skall tidigt delges elever och
instruktörer. Mall för Lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT ska utdelas
och förklaras.
Förtroendepersoner ska involveras i arbetet med Lämplighetsbedömningen. Ele-
vernas eventuella bedömningar av varandra kanaliseras via förtroendepersoner.
Förtroendepersoner skall delges sammanställning av plutonens lämplighetsbe-
dömningar.
7.8. Resultat efter GSU INT
Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag
för värdering av elevens resultat. Elev ska i ”halvtidssamtal” få reda på om resultatet
riskerar att inte nå godkänt.
HANDBOK
117
Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GSU INT samt resultatet av
lämplighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GSU INT.
Resultatet efter GSU INT sammanvägs, sammanställs, föreslås av plutonchef och fast-
ställs i av kompanichef (motsv.)
7.9. Utbildningens organisation
7.9.1. Allmänt
Då GSU INT genomförs på andra förband än LG ska erfarenheter, stomplan, arbetstider
och andra underlag inhämtas från LG/IntUtbE.
7.9.2. Fältdygn
Under GSU INT genomförs tre till fyra dygn. Fokus under fältdygnen ska vara att ele-
ven utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållan-
den på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.
Någon skulle kunna kalla detta för fältvana. Stora delar av preventiv medicinpaketet
genomförs under dessa dygn.
7.9.3. Medinflytande
Personal som genomför GSU INT är i normalfallet anställda i Försvarsmakten. Verk-
samhetsfrågor ska långt som möjligt hanteras på rätt nivå i organisationen och av dem
som är direkt berörda. Då GSU INT genomförs av ett arbetslag som är tillfälligt sam-
mansatt kan medinflytandeformerna från GMU vara lämpliga att tillämpa.
Detta innebär att eleverna tidigt väljer förtroendepersoner som kan föra elevernas talan
och att plutonens timme genomförs på veckobasis. Där ska frågor som direkt berör ele-
verna och deras utbildning tas upp med ansvariga för utbildningen. Verksamhetssäker-
hetsfrågor bör särskilt utvärderas och genomförd och kommande verksamhet bör berö-
ras.
7.9.4. Stomplan
Utarbetas och utvecklas vid LG/IntUtbE.
7.10. Utvärderingar
GSU INT utvärderas enligt underlag från respektive genomförandeförband. En sam-
manställning av utvärderingen mejlas till MHS H på adress: [email protected] och
utgör underlag för utveckling av GSU INT.
7.11. Dokumentation av GSU INT
GSU INT rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från GSU
INT följs upp genom att GSU INT-kvalifikation rapporteras i system PRIO för berörda
elever.
HANDBOK
118
7.12. Skiljande från utbildningen
Elev kan skiljas från GSU INT:
om eleven själv önskar
om eleven visar olämplig för fortsatt utbildning
om eleven har varit frånvarande i sådan omfattning att utbildningens målsätt-
ningar inte kommer att uppnås
Om anledning för skiljande enligt andra eller tredje punkten ovan anses finnas kallas
eleven till granskningsnämnd GSU INT. Motiv för skiljande enligt andra punkten ska
vara spårbara till krav för godkänt resultat efter genomförd GSU INT eller till krav för
antagning till utbildningen.
Granskningsnämnd GSU INT är ett möte där elever och utbildningsrelaterade ärenden
granskas. Vid en granskningsnämnd GSU INT kan till exempel beslut fattas om att inte
gå vidare med ett ärende men beslut kan också fattas om att till exempel rekommendera
förbandschef att skilja en elev från utbildningen.
Granskningsnämnd GSU INT ska sammansättas av, för ärendet, kompetent personal.
Granskningsnämnden GSU INT ska minst utgöras av:
Ordförande (utsedd av förbandschef och väl förtrogen med GSU INT-frågor).
Utbildningsansvarig för GSU INT vid berört förband, kompanichef (motsv.).
Berörd elevs närmaste chef, plutonchef (motsv.)
Representant för rekryterande eller avsändande förband
Förtroendeperson eller annan som berörd elev väljer.
Berörd elev
Granskningsnämnden GSU INT ska genomföras så snart omständigheterna medger
(kallade ska till exempel medges tid för förberedelser i ärendet).
Ärendet ska föredras och alla berörda ska medges uttala sig. Granskningsnämnden GSU
INT ska överlägga varvid eleven ska lämna kollegiet. Ordföranden ska sammanfatta
granskningsnämndens GSU INT beslut med eventuella förbehåll och delger eleven
granskningsnämndens GSU INT beslut. Granskningsnämnden GSU INT avslutas och
om granskningsnämndens GSU INT beslutat att rekommendera skiljande från utbild-
ningen ska ärendet lämnas till förbandschef vid berört genomförandeförband för beslut.
Granskningsnämnden GSU INT ska dokumenteras, likaså chef för organisationsenhets
beslut.
Elev som förbandschef beslutat skilja från utbildningen ska avbryta/lämna utbildningen.
Förbandschefs beslut ska delges berörd elev och dennes förband så snart detta är möj-
ligt. Beslut om skiljande ska sändas till eleven med mottagningsbevis.
HANDBOK
119
HANDBOK
120
7.13. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT
Födelsenr. Namn Förband
Chefsbedömning Egenbedömning
BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL SPECIALIST, OR 1 ALT.
GENERELL GSS, OR 1 FÖR PERSONAL UR FÖRSVARSMAKTEN
A Ansvar, omdöme och föredöme Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har
god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar
Kommentarer:
B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden,
Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik,
kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer
Kommentarer:
C Inspiration, motivation och ledarskap Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på
utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett
ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt
Kommentarer:
D Samarbete, hänsyn och social kompetens Inte Lämplig
(IL)
Lämplig
(L)
Ej bedömd
Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser
om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra
människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsätt-
ningar, Visar förståelse för andras behov
Kommentarer:
E Uthållighet och självkontroll Inte Lämplig (IL)
Lämplig (L)
Ej bedömd
Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en
vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor
Kommentarer:
F Värdegrund Inte Lämplig
(IL) Lämplig
(L)
Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund
Kommentarer:
HANDBOK
121
Kommentarer:
Fastställt och delgivet:
Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.)
HANDBOK
122
Utbildningsanvisning för
Kombattantutbildning för obeväpnad personal
(KombU)
2016 års utgåva
HANDBOK
123
HANDBOK
124
Innehåll 8. Kombattantutbildning för obeväpnad personal (KombU) ........................................ 125
8.1. Ingångsvärden ................................................................................................ 125
8.2. Ansvarsförhållanden ...................................................................................... 125
8.3. Slutmål för KombU och situationsbeskrivning ............................................. 125
8.4. Analys av slutmål och situationsbeskrivning till utbildningsmål .................. 125
8.5. Personlig utrustning ....................................................................................... 127
8.6. Vad krävs för godkänt resultat efter KombU? ............................................... 127
8.7. Dokumentation av KombU ............................................................................ 127
8.8. Utvärdering och utveckling ........................................................................... 127
HANDBOK
125
8. Kombattantutbildning för obeväpnad personal (KombU)
8.3. Ingångsvärden
Ytterst syftar denna kurs till att ge eleven folkrättsliga förutsättningar att kunna krigs-
placeras i krigsförband med status som kombattant. Därmed lever Försvarsmakten upp
till Folkrättsförordningens132
krav på att tillse ”… att personalen inom verksamhetsom-
rådet får en tillfredsställande utbildning och information om folkrättens regler i krig
och under neutralitet”.
I Totalförsvarets folkrättsförordning klarläggs vilken personal som anses vara kombat-
tanter.
Utbildningen syftar även till att ge de elever som avses placeras med status ”icke kom-
battant”, erforderlig utbildning.
8.4. Ansvarsförhållanden
MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok,
utbildningsanvisningar för KombU. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna.
På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av KombU.
8.5. Slutmål för KombU och situationsbeskrivning
Utbildningen har följande syfte och slutmål:
Utbildningen syftar till att ge viss personal i Försvarsmaktens krigsorganisation förstå-
else för sin roll och sin status som ”kombattant” alternativt ”icke kombattant.
Utbildningen ska därför ge deltagarna kunskap om Totalförsvaret, Försvarsmaktens
Värdegrund, Folkrätt och det egna krigsförbandets uppgift och funktion i krigsorgani-
sationen.
Utbildningen ska, tillsammans med eventuell specifik befattningsutbildning, ge sådan
förmåga att eleven ska kunna krigsplaceras på avsedd befattning i krigsorganisationen.
Situationsbeskrivning: Den personal som genomgår utbildningen kommer i hög ut-
sträckning att krigsplaceras i staber. Tilltänkta befattningar ställer inte krav på strids-
eller vapenutbildning. Dock kan icke kombattanter efter särskild utbildning tilldelas
lättare beväpning.
8.6. Analys av slutmål och situationsbeskrivning till utbildningsmål
Analysen av utbildningens slutmål och de situationer där eleven förväntas lösa sina
uppgifter ger att utbildningen omfattar nedanstående utbildningsmål med angivna tider
och utbildningshänvisningar.
132
Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)
HANDBOK
126
Utbildningsmål Utbildningshänvisningar
Fysisk träning (1 tim)
Känna till innebörden av begreppet Fy-
sisk prestationsförmåga
Genomföra mikrofys 2 ggr/dag
Lärobok Fysisk prestationsförmåga
(L FYS)
(Emilia/Jobbstöd)/Utbildning/
Läromedel)
Exercis (3 tim)
Kunna uppträda enskilt och i sluten ord-
ning i enlighet med bestämmelser i FMR
2000 (hälsning, uppställning på linje och
kolonn, marschanträda och halt, marsch i
sluten ordning).
FMR 2000133
CBRN (4 tim)
Använda den personliga skyddsutrust-
ningen.
Känna till olika hotnivåer och de åtgärder
som ska vidtas vid respektive nivå.
SkyddC utbildningspaket 2.1-2.3
N:\SkyddC\06 Reglementen\GMU
CBRN\2 GMU
SoldF
Försvarsmedicinutbildning (4 tim)
Genomgång av bildspel Omhänderta-
gande enligt <C>ABCDE
Utbildning i sättning av tourniquet
HLR-utbildning mht utb.ståndpkt
Lärobok Preventiv medicin (L
PREV MED)
FömedC utbildningsanvisningar för
försvarsmedicinutbildningen under
GMU134
Försvarsupplysning (3 tim)
FM uppgifter, och organisation
Internationella organisationer (FN)
Krigsförbandschefens genom-
gång/information (kan inhämtas och del-
ges av annan än krigsförbandschef)
Strimma B underlag (delar av) 135
M Krigets lagar (M7740-776001)
FM Värdegrund (1 tim)
Strimma B underlag (delar av)
136
Försvarsmaktens värdegrund
(FM2015-1597:2)
Folkrätt, förmanskap (2 tim)
Ha erhållit information om soldatreglerna.
Kunna redogöra för begreppen kombat-
tant respektive icke kombattant.
Ha erhållit information om begreppen
befälsrätt och förman
Strimma B underlag (delar av) 137
H SamBef 2014 (s. 94-95).
Uniformssystem 90 (3 tim)
Kunna använda uniformsystemet
Gradbeteckningar
Övriga genomgångar, uthämtning och
återlämning av utrustning (3 tim)
Summa 24 tim
133
FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 134
Samarbetsyta GSSU/GMU 135
Samarbetsyta GSSU/GMU 136
Samarbetsyta GSSU/GMU 137
Samarbetsyta GSSU/GMU
HANDBOK
127
8.7. Personlig utrustning
Vid genomförande av KombU bör aktuell utrustningslista för personlig utrustning an-
vändas. Avses inte denna utrustning lämnas ut över tiden kan annan lista med lämplig
omfattning av personlig utrustning användas, t ex Tilläggskort Ungdom.
8.8. Vad krävs för godkänt resultat efter KombU?
För godkänt krävs att respektive elev har deltagit i samtliga utbildningsmoment. Even-
tuell komplettering ska ske inom 6 månader från kurstillfället.
8.9. Dokumentation av KombU
KombU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från
KombU följs upp genom att KombU-kvalifikation rapporteras i system PRIO för be-
rörda elever.
8.10. Utvärdering och utveckling
Utbildningen utvärderas:
enligt centralt underlag (mall på N/MHSH/FM GSSU/KombU) samt
enligt lokalt underlag efter eget önskemål
Det centrala och eventuellt lokala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett
exemplar skickas på [email protected]). MHS H vidarebefordrar eventuella syn-
punkter till berörda sakområdesansvariga.
HANDBOK
128
Bildförteckning
I denna publikation förkommer inga bilder med verkshöjd.
HANDBOK
129
Litteratur/Källförteckning
Förordningen (2015:613) om militär grundutbildning
Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)
Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal
Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna handbok
FFS Se R GU RU 2016
FIB Se R GU RU 2016
Reglemente Grund- och repetitionsutbildning 2016, FM2015-24217
Reglemente Utbildningsbestämmelser 2016, FM2016-8345.1
Manual -
Handbok Hemvärn 2016.
Handbok Handbok för frivillig försvarsverksamhet 2008.
I H GSSU fastställer C PROD de krav på förmågor som utgör minsta gemensamma nämnare för olika
soldat- och sjömanskategorier i krigsförbanden. Vidare framgår bl a de krav som gäller för godkänt
resultat efter utbildningarna, former för rapportering och dokumentation samt sakområdesansvariga
förband inom olika sakområden.
107 85 STOCKHOLM
www.forsvarsmakten.se